Barn till psykiskt sjuka har varit en bortglömd grupp i vÄrt samhÀlle, men har pÄ senare Är börjat bli mer synliga. I januari 2010 berÀknas ett förslag om Àndring i HÀlso- och sjukvÄrdslagen trÀda i kraft. Förslaget innebÀr ett förtydligande av hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar för patienters barn.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella inom vuxenpsykiatrin ser pÄ sitt arbete utifrÄn lagstiftning gÀllande barn till psykiskt sjuka patienter. FrÄgestÀllningarna berörde vilka skyldigheter de professionella sÄg sig ha gÀllande patienternas barn, och hur arbetet utefter dessa skyldigheter sÄg ut. FrÄgestÀllningarna tog ocksÄ upp de professionellas uppfattning om förslaget om Àndring i HÀlso- och sjukvÄrdslagen samt vilka konsekvenser de trodde att en lagÀndring skulle kunna fÄ.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ tvÄ fokusgrupper med professionella inom vuxenpsykiatrin, varav den ena bestod av kuratorer och den andra av mentalskötare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Detta teoretiska val kÀndes naturligt dÄ syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades dÀrefter i undersökningens resultatkapitel.

Syftet med denna undersökning var att se hur pedagoger definierar och upplever mobbning och mobbningsbeteenden. Fokus lÄg pÄ den subjektiva upplevelsen. Undersökningens resultat baserades pÄ sjutton semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom grundskolan. IntervjufrÄgorna baserades pÄ fem kategorier av mobbningsbeteenden som Rayner och Hoel (1997) tar upp. Intervjuerna spelades in och transkriberades, dÀrefter analyserades transkriberingarna genom att meningskoncentreras och meningstolkas för att sedan analyseras för att fÄ fram gemensamma kategorier.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet pÄverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det pÄverkar deras mattider och matvanor.Metoden som anvÀndes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer mÀn och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst nÀr det gÀller orosanmÀlan. Hur arbetet kring orosanmÀlan gÄr till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att anvÀnda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollÀrare, en förskolechef och en representant frÄn socialtjÀnsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik frÄn bÄda parterna Àr tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjÀnst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring Àmnet men anser att orosanmÀlan har en pÄverkan pÄ dem psykiskt. .

Bakgrund: Varje Är stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta pÄverkar individens livskvalitet pÄ ett eller annat sÀtt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen Àr gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

Detta Àr en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkÀnslighet. Syftet Àr att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkÀnslighet hos ljudkÀnsliga personer. Tolv informanter har svarat pÄ ett frÄgeformulÀr rörande sin upplevelse som ljudkÀnslig och hur detta pÄverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad kÀnslighet. Strategier för att hantera ljudkÀnsligheten i vardagen presenteras.

Sverige avsÀtter idag över en miljard kronor pÄ att hjÀlpa arbetslösa att starta eget och dÀrmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy Àr en grundförutsÀttning för att lyckas som entreprenör och vÄra erfarenheter av att lyckas Àr den enskilt största kÀllan till self-efficacy. Miljön som arbetslös Àr bÄde fysiskt och psykiskt pÄfrestande och ofta kantad av motgÄngar, nÄgot som i teorin skulle kunna leda till sÀnkt self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-efficacy förÀndras med tiden de förblir arbetslösa. En enkÀtundersökning med 107 arbetslösa frÄn en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Syfte Syftet Àr att undersöka hur unga tjejer sjÀlva upplever att de pÄverkas av sitt blogglÀsande.FrÄgestÀllningarUpplever unga tjejer att deras identitet pÄverkas av blogglÀsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hÀlsa pÄverkas av blogglÀsande?UtifrÄn de svar som ges pÄ ovanstÄende frÄgor Àmnar jag resonera kring eventuella samband mellan blogglÀsande och psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor. HÀr finns givetvis inga enkla samband utan min ambition Àr att belysa hur unga kvinnor sjÀlva resonerar kring detta och dÀrmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svÄrundersökta Àmne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgÄngna teorierna visat hur identitetsskapandet, sÀrskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frÄgestÀllningar berörde identitetsskapande och psykisk ohÀlsa i förhÄllande till unga tjejers blogglÀsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan blogglÀsning och psykisk ohÀlsa hos unga tjejer utifrÄn min undersökning. Den definition av psykisk hÀlsa som jag anvÀnder i denna uppsats var följande: ett tillstÄnd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande.

Aggression Replacement Training (ART) Àr en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger pÄ kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden bestÄr av tre kompo-nenter. Social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet Àr att se hur tvÄ klassförestÄndare, en elevassistent och tre ART-trÀnare upplever elevers utveckling av fÀrdigheter i och med ART-trÀning, samt se hur informan-terna upplever att klassen dÀr den enskilda eleven ingÄtt har förÀndrats i och med den ART-trÀning som denne erhÄllit.