This report is a documentation of a Master?s thesis of 20 credits performed at the educational program of Technical Product- and Production Development with Design at Halmstad University. The project is carried out in cooperation with Hafa AB in Halmstad.The purpose of this project was to bring forth a concept of a bathroom cabinet for Hafa?s new selection Young through creative design methods. The selection is supposed to attract the younger purchaser but also a target group that dare to experiment with home furnishing and appreciates new design.

This is a 20 points graduation thesis, performed at the Department of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala. The main aim of this thesis is to examine what it is like to combine studying with working and starting your own company. Furthermore, I want to be able to convey this knowledge to others. An important part of being a landscape architect is informing people, and making rather abstract issues tangible. The word 'entrepreneur' is originally French. Today, we think of entrepreneurs, or contractors, as energetic people, who dare to try new ideas. There are many reasons why people start their own company, but the most common ones are the wish to fulfil oneself and to be able to plan one's own time.

Fotbollsverksamheten prÀglar mÄnga flickors vardag och Àr den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det rÄder inga tveksamheter om att idrott innebÀr flera fördelar för mÀnniskors psykiska och fysiska vÀlbefinnande. Fotbollen Àr en arena dÀr flickors sjÀlvförtroende kan frÀmjas och stÀrkas. Samtidigt faller mÄnga idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strÀvan efter idrottslig framgÄng. TÀvlingsmomentets pÄverkan för barn och ungdomars psykiska hÀlsa Àr viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hÀlsofrÀmjande arena.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

I det vÀsterlÀndska samhÀllet idag lever vi allt lÀngre, samtidigt blir de Àldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjÀlpmedel till den Àldre generationen, ett av de mest anvÀnda Àr rollatorn. Med hjÀlp av en rollator kan en mÀnniska uppleva en större kÀnsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn Àr idag ett vÀl anvÀnt och för vissa ett oumbÀrligt hjÀlpmedel. En rollator anvÀndare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land dÀr vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar pÄ Äret och för att förbÀttra ett redan bra hjÀlpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad Àr det som hÀnder med oss nÀr vi Äldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förÀndringar kan vi förvÀntas erhÄlla nÀr vi Äldras? Rapporten tar upp vad som hÀnder med kroppen nÀr vi blir Àldre och vilka olika former av nedsÀttningar som erhÄlls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrÄgan "Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre?" tar rapporten Àven upp begreppen design och anvÀndarvÀnlighet och tittar nÀrmare pÄ delar som anvÀndbarhet, anvÀndarupplevelse, anvÀndarnytta, design och olika designprinciper, samt sÄ har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell dÀr sammanstÀllda designprinciper har stÀllts mot olika regressioner som man erhÄller vid en stigande Älder och visar pÄ vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.

I de flesta rÀttssystem i vÀrlden kan en förövare stÀllas till ansvar endast dÄ denne Àr tillrÀknelig, eller med andra ord dÄ denne Àr tillrÀckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförstÄelse. Sverige Àr ett av vÀldigt fÄ lÀnder som gör avsteg frÄn denna princip, och Àven en person som vid gÀrningen var pÄverkad av en allvarlig psykisk störning mÄste ta sitt straffrÀttsliga ansvar. Den rÀttsliga sÀrstÀllningen ligger istÀllet vid pÄföljdsbestÀmningen dÀr möjligheten att dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd finns under vissa givna förutsÀttningar.Syftet med denna framstÀllning har varit undersöka rÀttspsykiatrisk vÄrd som pÄföljd för brott och dess straffrÀttsliga betydelse ur ett straffmÀtningsperspektiv, samt att uppmÀrksamma den problematik som finns kring den rÀttsliga hanteringen av psykiskt störda lagövertrÀdare. Var gÄr grÀnsen mellan vÄrd och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i pÄföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rÀttens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gÀrningsman och om sÄvÀl rÀttssÀkerhet som förutsÀgbarhet kan upprÀtthÄllas med den lagstiftning som finns idag.All tvÄngsvÄrd Àr som namnet visar ? en vÄrd som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Bakgrund: Det kan vara svÄrt att kÀnna empati för svÄrt psykiskt sjuka mÀnniskor, men empati krÀvs för att kunna ge god omvÄrdnad och lindra lidande. FörbÀttrad kunskap hos vÄrdpersonal kring patienters upplevelse av tvÄngsvÄrd kan förhoppningsvis hjÀlpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssÀtt. Elva vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrÄn sex teman: Fenomenet tvÄngsvÄrd: FÀngslad och utelÀmnad i ovisshet, en miljö som kunde fÄ ett sammanhang. TvÄngsÄtgÀrder generellt: KrÀnkande, skrÀmmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohÀlsa, en avskildhet som kunde ge ro.

Antalet vÄldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man pÄvisa att brotten blivit grövre. DÀremot pekar den mediala bilden pÄ att brottsligheten de senaste tio Ären prÀglats av idel vansinnesdÄd med psykotiska gÀrningsmÀn. Till följd av detta har opinionslÀget avseende straff och vÄrd förskjutits till att alltmer omfamna vedergÀllningsteorier och prioritera samhÀllsskyddande insatser. FÀngelsestraffen blir allt lÀngre och risken att dömas till fÀngelse har mer Àn tredubblats jÀmfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hÄrdare straff Àr verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.NÀr domstolarna konfronteras med misstÀnkt psykiskt störda lagövertrÀdare stÀlls de inför en ytterst komplex situation.

Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

Bröstcancer Àr den cancerform som Àr vanligast hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer Àroerhört traumatiskt och livsomvÀlvande. Kvinnor som överlever bröstcancer upplever att livetförÀndrats till följd av sjukdomen. Syftet med studien Àr att undersöka hur unga kvinnor iÄldern 19-44 Är som drabbats av bröstcancer och överlevt upplevt sin sjukdomsresa; frÄndiagnosen bröstcancer till att vara en överlevare, och genom att veta mer om vadbröstcancerpatienten gÄr igenom belysa hur sjuksköterskan kan vara ett bÀttre stöd under ochefter sjukdomsförloppet. Detta Àr viktigt för att veta hur sjuksköterskan kan vara ett bÀttrestöd för unga bröstcancerpatienter samt hur sjuksköterskan kan underlÀtta för dessa kvinnoratt komma tillbaka till livet och vardagen efter att behandlingarna avslutats.

Fotbollsverksamheten prÀglar mÄnga flickors vardag och Àr den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det rÄder inga tveksamheter om att idrott innebÀr flera fördelar för mÀnniskors psykiska och fysiska vÀlbefinnande. Fotbollen Àr en arena dÀr flickors sjÀlvförtroende kan frÀmjas och stÀrkas. Samtidigt faller mÄnga idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strÀvan efter idrottslig framgÄng. TÀvlingsmomentets pÄverkan för barn och ungdomars psykiska hÀlsa Àr viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hÀlsofrÀmjande arena.