The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; how does the individual define mental well-being, how does the individual describe the turning-point during her tough period, and in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who?ve felt mentally bad and who?ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical resilience perspective. The study?s result showed first of all, that there are different ways to define well-being.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Det kom allt fler signaler att ensamheten bland äldre har ökat, även att äldres känslor av ensamhet har blivit ett problem som påverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges äldre generation över 65 år beräknas att öka med ca 22 procent mellan åren, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgänge bland de äldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjälp av frivilliga medmänniskor som besöker äldre som lever i ensamhet. Syftet med studien var att utvärdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda äldre i Karlskrona kommun.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Patienter på intensivvårdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstånd är ofta mycket komplexa, och då intensivvårdssjuksköterskans arbetsmiljö är stressfull och med ett högt tempo är det viktigt att intensivvårdssjuksköterskan upplever att hon har tillräcklig kompetens för att känna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förändringsarbete där arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvårdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsäkerheten för intensivvårdspatienter. En kvantitativ metod har använts med enkäter som underlag för att få fram resultatet. Enkäterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto längre intensivsjuksköterskorna arbetat på en intensivvårdsavdelning så påverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent?s illness. The aim was furthermore to describe how the children?s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted.

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande är en betydelsefull faktor i strävan att uppnå inte bara goda idrottsresultat utan även en allmän positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har använt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar på engelska. Elva artiklar valdes ut.

Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor.Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.