Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriär - och deras psykiska välbefinnande och anpassning kring avslutet på karriären. Studien var avgränsad till sporten bandy och gjord i en svensk småstad där bandy är den största på orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjälp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriärer. Samtliga hade heltidsanställningar när intervjuerna gjordes.

Bakgrund: En psykossjukdom är en sjukdom som inte bara drabbar personen själv utan hela dennes familj. Hela familjens livsvärld påverkas och familjelivet ansträngs hårt. Den psykossjuka familjemedlemmen erfar världen på ett annorlunda sätt. Vanliga symtom vid en psykos är bland annat hallucinationer och vanföreställningar. En bra vårdrelation mellan vårdgivare, den sjuka psykossjuka familjemedlemmen och anhöriga är en förutsättning för återhämtning.Syfte: Få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelse av att leva med en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framträdde ur data.

Att vara närstående till kritiskt sjuka personer som behöver vård i en högteknologisk miljö som intensivvård kan upplevas som påfrestande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva behov hos närstående till personer som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Fem närstående till personer som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning deltog i studien. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Ett omvårdnadsvetenskapligt synsätt är att se människan som en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad ska, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, utgå från en helhetssyn på människan. Trots detta försummas andlighet hos patienter på grund av bristande utbildning och förståelse av begreppet andlighet samt organisatoriska begränsningar. En vanlig uppfattning är att religion och andlighet ses som synonymer, trots att andlighet är ett vidare begrepp. Syfte: Att beskriva hur svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning.

I och med att den psykiatriska vården omorganiserats och antalet slutenvårdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vårdandet av Psykiskt sjuka. När en anhörig drabbas avschizofreni uppstår en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begränsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med användbara åtgärder för att möta de anhörigas behov. Den här litteraturstudienfokuserade därför på omvårdnadsåtgärder som är grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Triagesystem användes för att identifiera allvarligt sjuka från mindre sjuka på akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsäkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vårdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

Bakgrund: I dagsläget beräknas 20 miljoner människor vara på flykt världen över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehållstillstånd gällande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska händelser i hemlandet, såsom krig och våld vilket kan förändra deras psykiska hälsotillstånd. Syfte: Att belysa barns psykiska hälsotillstånd efter flykt från krig och våld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv..