Hur en kvinna upplever bröstcancer är något väldigt individuellt, men livet förändras för alla kvinnor mer eller mindre drastiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna oro, osäkerhet och rädsla: Att känna kroppsligt misslyckande: Att vara tvungen att vara stark i sitt lidande och känna ensamhet: Att vilja ha kontroll över sin sjukdom och behandling och Att söka stöd och finna kraft för att kunna gå vidare. Resultatet visade att kvinnor som lever med bröstcancer gick igenom en livsförändring där starka chockartade känslor som utgav ett hinder tog över vardagen.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede.

Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet och alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige efter alkoholpolitikens omläggning och medlemskapet i EU. Människor som har mer eller mindre problem med alkohol finns överallt i vårt samhälle, dessa bekymmer förekommer i alla samhällsklasser. Att fråga en patient om dess alkoholvanor är något som kan upplevas både som en känslig och svår utmaning för sjuksköterskan. Tanken på hur patienten kommer att reagera kan till viss del göra att sjuksköterskan undviker att ställa frågan. Syftet är att beskriva vad som skulle kunna inverka på om sjuksköterskan i sin datainsamling ställde frågor om alkoholvanor i mötet med patienter.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Bakgrund:Att drabbas av venösa bensår kan innebära lidande som kan påverka patientens hälsa och livskvalitet. Såren som ofta är svårläkta gör att patienten behöver vård i form av frekventa omläggningar. I denna vårdrelation finns risk att sjuksköterskor endast fokuserar på såren och inte möter patientens unika behov. Syfte: Att utforska hur patientens vardag påverkas av att leva med venösa bensår. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycInfo som resulterade i 12 artiklar.

I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag i bröstcancer. Att få beskedet att man lider av bröstcancer är en livskris som inte enbart påverkar kvinnan utan även hennes partner. Kvinnans lidande är det som uppmärksammas, och männen lider oftast i det tysta. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en vårdrelation till patienten, men det är lika vik-tigt att skapa en vårdrelation till närstående, det är därför viktigt att man ser familjen som en helhet. Att ha en helhetssyn i vårdrelationen innebär att genom att stödja man-nen i dennes lidande kan detta bidra till en förbättrad relation mellan paret och även minskat sjukdomslidande för kvinnan.Vårt syfte var att belysa vad det kan innebära att leva i en relation med en bröstcancer-drabbad kvinna, samt att belysa vårdrelationens betydelse.

Bakgrund: Patienter som återfinns inom den psykiatriska vårdkontexten och som lider av samtidig psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom, eller dubbeldiagnos, riskerar att mötas av stigmatiserande förhållningssätt på grund av okunskap och förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna studie var att, genom att intervjua patienter med dubbeldiagnos, belysa deras upplevelser av vårdares bemötande inom den psykiatriska vården. Metod: För att få en djupare förståelse av fenomenet bemötande användes en fenomenologisk-hermeneutisk metod efter inspiration av Lindseth och Norberg (2004). Tre forskningspersoner intervjuades om sina upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård. Resultat: I resultatet framträdde fyra teman; att vara i underläge; att bli medveten om sitt sammanhang; att bli väl mottagen och att bli sedd som en person.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje dag tar i genomsnitt fyra personer sitt liv i Sverige, det blir nästan 1 500 personer per år. Självmord är ett stort globalt problem som omfattar en miljon självmord per år. Alla dessa dödsfall lämnar ett stort antal sörjande anhöriga efter sig. Självmordet som begås kan ha olika utlösande faktorer, som till exempel vänners dödsfall, dålig självbild, psykisk störning, missbruk eller depression.Syfte: Att få kunskap om anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i självmord.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex stycken självbiografier.Resultat: De anhöriga känner stor sorg och lidande. De söker svar på varför den närstående tagit sitt liv.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt WHO begås årligen cirka 800 000 självmord av människor världen över. I Sverige år 2012 begick 1151 personer suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försämrad psykisk hälsa som följd. Studien har vårdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus på hälsa, lidande och människan både som individ och del av en helhet.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av psykisk hälsa hos föräldrar vars barn genomfört suicid.Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehållsanalys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlämnade människan, den lidande människan och den förnyande människan. Frekvent förekom känslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svårigheter att gå vidare i livet, självdestruktiva tankar och handlingar, ångest, depression och sorg.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgångspunkterna är ifrån utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje år. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebära en livskris då en kvinna ifrågasätter den egna identiteten varav självuppfattning och kroppsbild är två punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur självbild och kroppsuppfattning påverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvårdnadsåtgärder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om att en förändring i en människas hälsotillstånd leder en transition, då människans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad självbild och kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans.