Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och Psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades.

Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i Sverige och i övriga världen. Beskedet om diagnosen bröstcancer kan upplevas som en livshotande sjukdom som kan orsaka lidande och förändringar i personens livsvärld samt utlösa en rad starka känslomässiga upplevelser. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer från diagnosbeskedet och fram till behandling. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL och Medline.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Hur barnets bästa och barnets rättigheter ska få större genomslag i vårdnadstvister är ständigt aktuellt för granskning och revision. Vårdnadstvister innefattar ofta svåra konflikter mellan föräldrarna och barnet utsätts ofta för ett större Psykiskt lidande än vad separationen i sig självt medför. Bidragande till detta kan vara att vissa brister fortfarande existerar i vårdnadsprocessen. Dessa brister medför att handläggningsordningen bör ses över. Ett alternativ som varit på tal många gånger för svensk del är en specialiserad domstol för familjerättsmål och vårdnadstvister.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementärmedicin i nationella hälsovårdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning på Vidarkliniken i Järna.Syfte: Att studera förändringar av självskattat hälsotillstånd hos patienter som erhållit antroposofisk vård på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping.Metod: En kvantitativ metod med enkäter till 26 patienter på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. Hälsorelaterad livskvalitet skattades med hjälp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro) och EQ-VAS (totalt hälsotillstånd) samt två enkäter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstånd, psykiskt tillstånd och förutsättningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av måluppfyllelse. Därutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och läkemedelsförbrukning.Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smärta.

Att skada sig själv är ofta ett medel för att uthärda ett lidande och för personer med självskadebeteende kan mötet med vården också innebära stort lidande om denne bemöts på ett felaktigt sätt. Personals omvårdnadshandlingar kan både främja hälsa och orsaka lidande för patienten Omvårdnaden påverkas sannolikt också av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvårdpersonals attityder till personer med självskadebeteende. Den utgick från två frågeställningar: vilka attityder har sjukvårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende samt vilka faktorer som påverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga.I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp..

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.