Sökresultat:
1187 Uppsatser om Psykiskt hälsotillstćnd - Sida 58 av 80
?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?..man Àr lite skör och sÄ" : en studie av nyutexaminerade socionomers första arbete
Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad Àr man vÀldigt?man Àr lite skör och sÄ? och Àr skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrÀtta pÄ sin första arbetsplats. FrÄgestÀllningarna behandlade Àven skillnaden mellan att ha praktiserat pÄ samma stÀlle eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen anvÀndes en kvalitativ intervjumetod.
Förekomst av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÀn och kvinnor i partnervÄldsÀrenden
Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.
Den svenska asylrÀtten : En studie i etik och rÀttssÀkerhet i teori och praktik
Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehÄllstillstÄnd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhÄllande gentemot ansvariga myndigheter. De Àr helt utlÀmnade att förlita sig pÄ att Àrendet utreds pÄ ett rÀttssÀkert och effektivt sÀtt i enlighet med gÀllande rÀtt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rÀttigheter för att fÄ stanna kvar i landet. Det stÀlls stora krav pÄ utlÀnningslagstiftningen och pÄ de myndigheter som har att tillÀmpa den i sin verksamhet. De höga kraven Àr viktiga i hanteringen av utlÀnningsÀrenden, vilket bÄde handlar om att iaktta grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.
Förlust och kÀnsla : En litteraturöversikt om kvinnors erfarenheter av missfall
Bakgrund: Missfall rÀknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvÄrdnadsbehov efter missfall bestÄr av bÄde fysiska och psykiska aspekter. KÀnslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod kÀnslorna under en lÀngre tid. Kvinnorna som fÄtt missfall upplevde ofta att deras omvÄrdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensomrÄde innefattar tillgodoseende av bÄde fysiska och psykiska omvÄrdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvÄrdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgÄ ett missfall pÄverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.
Livskvalitet, hÀlsa och social situation hos personer som vÄrdar respektive inte vÄrdar nÀrstÄende
Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av
platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del
bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och
vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka
bÄde hÀlsa och livskvalitet.
Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social
situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller
vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/
hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende.
Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish
National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter
frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89
nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare.
Resultat: UtifrÄn resultatet om sjÀlvrapporterad hÀlsa kan tydas att cirka 70
procent av gruppen nÀrstÄendevÄrdare, och lika mÄnga i gruppen icke
nÀrstÄendevÄrdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa.
Patienter med HIV : Upplevelser av vÄrdmötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal
HIV Àr en virusinfektion som pÄverkar hela patientens hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att frÀmja hÀlsa och lindra lidande utgör den vÄrdande relationen grunden i dessa vÄrdmöten. Det finns fördomar och rÀdslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hÀlso- och sjukvÄrden. Detta kan i ett vÄrdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstÀrka kÀnslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande.
Upplevelser av att leva med traumatisk spinalskada: en litteraturöversikt
För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.
Upplevelser av att leva med traumatisk spinalskada : en litteraturöversikt
För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av
problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att
beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen
byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989
till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen
resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över
kroppen.
Work-life balance och verkstadschefer
En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.
Talet om den ideala kroppen : En diskursanalytisk studie av kroppen i exergaming
Bakgrund: Anorexia Nervosa pÄverkar individen bÄde fysiskt och psykiskt och Àr en allvarlig och livshotande sjukdom dÀr mÄnga av kroppens olika organsystem pÄverkas. Det Àr av stor vikt att sjukdomen upptÀcks i tid sÄ att behandling snabbt kan sÀttas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohÀlsa och hade dÀrmed svÄrigheter att vÄrda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrÄn Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal och Erfarenheter av att vÄrda.
MÀnniskan, logistiken och förÀndringen : En case studie vid ICAs fÀrskvarulager i UmeÄ
Soldater och officerare blir i sin dagliga tjÀnsteutövning utsatt för press bÄde psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som pÄverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstÄ och identifiera risker i dessa processer mÄste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken pÄverkar grupper och individer Àr konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare frÄn mÄnga andra yrkesgrupper Àr den uniforma klÀdseln vilken mÄnga anser hör ihop med yrket. Studien avser dÀrför att undersöka hur den likformiga klÀdseln pÄverkar individens förmÄga att tÀnka sjÀlv och dessutom handla utifrÄn den tanken. UtifrÄn detta syfte har en kÀrnfrÄga och tre delfrÄgor utkristalliserats. DelfrÄgornas syfte Àr att svara pÄ kÀrnfrÄgan.
Venösa bensÄr ? Patientens upplevelse
Bakgrund: MÄnga patienter inom vÄrden drabbas av venösa bensÄr och det Àr en orsak till bÄde fysiskt och psykiskt lidande. LÀkningstiden Àr lÄng och venösa bensÄr Àr ofta Äterkommande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med venösa bensÄr uppfattar sitt sjukdomstillstÄnd Metod: Tio vetenskapliga artiklar med inriktning pÄ patienters upplevelse av att leva med venösa bensÄr söktes fram. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed med hjÀlp av relevanta och vedertagna söktermer. DÀrefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.
?Som en urvriden disktrasa?- Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue
Fatigue Àr det vanligaste symtomet vid cancer och innebÀr onormal trötthet och utmattning. Symtomet pÄverkar mÀnniskan bÄde fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benÀmns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. BristfÀllig medicinsk behandling mot CRF stÀller större krav pÄ sjuksköterskan att genom god omvÄrdnad lindra symtomet. God omvÄrdnad Àr bland annat att lindra lidande, vilket Àr en av sjuksköterskans primÀra arbetsuppgifter.
Stressa rÀtt pÄ ett aktivt sÀtt
Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohÀlsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemÀstringsstrategier, dÀr fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter pÄ bÄde fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande samt vid stress. Syftet med studien Àr att utvÀrdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohÀlsa. Vi vill undersöka om det finns nÄgot samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivÄ och förbÀttrat vÀlbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrÀndhet.
Att frÀmja en normal sömn och dygnsrytm pÄ intensivvÄrdsavdelning
Sömn Àr ett grundlÀggande behov som bland annat Àr viktigt för kroppens ÄterhÀmtning och för att mÀnniskan ska mÄ bra bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr mÀnniskor blir svÄrt sjuka och hamnar pÄ en intensivvÄrdsavdelning blir sömnmönstret ofta stört. SjÀlva sjukdomen pÄverkar sömnen samtidigt som det finns mÄnga olika faktorer i intensivvÄrdsmiljön som bidrar till en störd sömn och dygnsrytm. Det Àr viktigt att som sjuksköterska förstÄ vikten av sömn och arbeta för att frÀmja en god sömn och normal dygnsrytm. Tidigare litteratur har visat pÄ en kunskapsbrist inom detta omrÄde hos vÄrdpersonal och att omrÄdet inte skulle vara sÄ högt prioriterat.