Syftet med denna uppsats är att studera hur utvalda läroböcker i engelska för grundskolan uppfyller läroplanens krav på jämställdhet och likabehandling samt hur förekomsten är av respektive kön, av människor med olika utländsk bakgrund, sexuell läggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra läroböcker i engelska för år 9, där såväl bild som text granskades. Resultatet visar att den värdegrund som skolan ska förmedla enligt gällande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom läromedlen. Religion, sexuell läggning eller funktionshinder omnämns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning.

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.In this report we have dealt with three problems:? Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?? Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?? How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities..

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppväxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. Frågeställningar: Hur upplevde de relationen med och känslorna inför sina föräldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och på vilket sätt har det påverkat dem? Har de fått stöd och i så fall varifrån?Med hjälp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan känna en egen skuld för förälderns sjukdom, att de får ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lärare i idrott och hälsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder när det gäller såväl inkludering som måluppfyllelse, samt hur idrottslärare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstående mål.Teori: Som teoretisk utgångspunkt användes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har såväl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla människor är trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever världen på olika sätt. Därför är det viktigt att se på människan utifrån den kontext hon ingår i. Delaktighet, kommunikation och lärande är centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien är en kvalitativ studie där empirin är byggd på intervjuer och observationer.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Karriäretablering - en krokig väg framåtEn studie i karriärskapandet för individer med avslutad gymnasiesärskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie är att studera karriärskapandet inom målgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende på identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset är att erhålla en djupare förståelse för hur individer med särskolebakgrund bli bemötta, känner tillhörighet samt hur deras förväntningar har uppfyllts i övergången från gymnasiesärskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar två datainsamlingsmetoder i form av enkätinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar på unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, därför finns det en kunskapslucka och ett samhälligt intresse av att få syn på denna målgrupps karriäretablering.Studiens resultat är att hur etableringsfasen tar sitt uttryck är beroende av en mängd olika orsaker. Individuella framgångsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd tråd igenom respondenternas berättelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i så kallat snoezelrum. Snoezelen är ett alternativt behandlingssätt där man arbetar med sinnesstimulering av några specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ är att väcka nyfikenhet och få besökaren att känna självständighet och få ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla använder snoezelen som behandlingssätt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med målgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser.