Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid.Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppväxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. Frågeställningar: Hur upplevde de relationen med och känslorna inför sina föräldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och på vilket sätt har det påverkat dem? Har de fått stöd och i så fall varifrån?Med hjälp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan känna en egen skuld för förälderns sjukdom, att de får ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser.

ABSTRAKTPersoner med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ?Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering?, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ?Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ?Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning?, ?Betingelser för lämplig arbetsplats? och ?Spelregler i samarbetet?. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.