Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola.

Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.Frågeställningar:? Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?? Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Post stroke depression (PSD) är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sänkt livskvalitet, lidande, försämrad förmåga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan på återhämtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen så är den idag otillräckligt uppmärksammad och behandlad. Sjuksköterskan är fokuserad på den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptäcka den psykiska ohälsa som ofta följer en stroke. .

I lokförarens arbetsmiljö ingår, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist på vikarier, hotet att när och var som helst längs spåret köra på en människa, antingen vid en olyckshändelse eller, vilket är vanligare, då en människa bestämt sig för att ta sitt liv.Det finns en lagstiftning som sätter ramarna för hur arbetsgivaren återinsätter lokföraren i säkerhetstjänst efter påkörning. Det finns också en lagstiftning angående arbetsgivarens skyldighet för krisberedskap. Däremot varierar rutinerna kring olyckor och påkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spåbunden trafik.Huruvida psykiska symptom uppträder efter psykiskt trauma eller inte, är dels avhängigt av individens nuvarande situation, socialt nätverk eller privata trauman, dels på det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta händelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom är mellan 5-30 % efter en allvarlig händelse. Det är av största vikt att känna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och känna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga händelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom.

Aim and questionsThe aim of our study was to increase knowledge about successful school managers' views on teachers' mental health and their own work regarding this subject.In what ways do the school manager work preventive with measures on teachers' mental health? How does leadership affects teachers' mental health? What factors create mental health among teachers? MethodIn order to answer the questions, we have chosen to use semi-structured interviews. To get in touch with schools that have been successful with their work with the teacher's mental health, we have made a targeted step wise sample where we contacted the primary managers of six randomly selected municipalities in Stockholms län. In total six school managers have been interviewed. The empiric data were thematized and analyzed based on the demand-control-support model. ResultsAll the interviewed school managers agreed to that the concept of mental health is about feeling good, about balance in life and to feel safe.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem.

Minst 400 miljoner människor lider i dagsläget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vår uppsats är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma påverkar samhället i Sverige och utvärdera förebyggande åtgärder med utgångspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras därför på redan befintlig forskning.För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma är det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen på ohälsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förändrade livsstilen, låg utbildning och låg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohälsosamma varor bidrar till fetma.Vi har kommit fram till att fetma har både fysiska och psykiska effekter som påverkar samhället. De fysiska effekterna är förtida död och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ II diabetes och cancer.

Detta arbete beskriver struppipning, som är en sjukdom som beror på att rekurrensnerven är skadad. Detta leder till att larynx inte kan fungera normalt. Hästens symtom visar sig särskilt vid ansträngning, då den blir onormalt trött, och vid inandning har den ofta ett karakteristiskt missljud. Orsaken till att nervskadan uppstår är ofta idiopatisk, men det kan exempelvis också bero på trauma av olika slag. Det är troligt att sjukdomen är ärftlig.

Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?Detta är huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett långvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar på ett samband mellan missbruk och påverkan på hjärnans belöningssystem. Missbruk kan även leda till en negativ inverkan på det sociala livet. Fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt genom bland annat ett ökat självförtroende, en ökad fysisk självkänsla och en förbättrad kondition och muskelfunktion.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera pappors psykiska hälsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i långvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jämförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i användandet av copingstrategier beroende på när sjukdomen uppträder, barnets ålder, pappornas utbildningsnivå, etnicitet osv. Mitt intresse är också att undersöka om dessa pappor känner sig nedstämda eller deprimerade utifrån att deras barn är sjukt eller om det finns andra faktorer som påverkar pappornas psykiska hälsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

Hunden har funnits vid människans sida i över 14 000 år och har länge haft en viktig roll i samhället. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sällskapshundar. Syftet med det här arbetet är att studera hur människors hälsa kan påverkas av att äga en hund, och om det finns någon skillnad mellan olika typer av hundägare. De flesta människor ser sina hundar som en del av familjen. Det är framför allt kvinnor som är hundägare och det är också den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hälsosamma effekter av att äga en hund, men alla forskare är inte överens om varför de uppkommer.