Skolan är en viktig del av livet. Det är i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lär för livet. Det kan också vara en farlig plats där psykiska problem och ohälsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsättningar för barnens socioemotionella välbefinnande, en målsättning som även ingår i läroplanen. En av dessa metoder är ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.

Hiv-infektion är en sjukdom som drabbar människor runt om i världen. Sjukdomen är livslång och påverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhället är vanligt då sjukdomen vanligen sätts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhället. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativt material analyserades.

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Syften med studien var att undersöka hur vårdgivare definierar en ätstörning, hur de anser ortorexi skilja sig från andra ätstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som används för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod på fem vårdgivare från olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad på Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985) användes. Resultatet visade att ortorektiker har tvångsmässiga tankar att äta rätt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel låg självkänsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp.

Reumatoid Artrit är en kronisk systemsjukdom som bland annat drabbar leder, skelett och muskler. Kännetecknande symptom innefattar svullnad och värk i mindre leder på grund av en nedbrytning av ledernas brosk och omgivande vävnader. Händerna är bland de första drabbade kroppsdelarna, med nedsatt funktion och försämrad livskvalitet hos patienten som följd. Väldigt få alternativ är tillgängliga idag för att bedöma resultatet av en behandling. Dessutom, trots att sjukdomens påverkan på lederna är väldokumenterad finns det begränsade vetenskapliga data angående musklernas tillstånd.

Bakgrund och problemformulering: Kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt är ofta svårtolkade. Det beror på att deras symtom är atypiska. Kranskärlssjukdom har länge ansetts vara ett manligt problem varför kvinnor har uteslutits ur vetenskapliga studier. Detta har medfört att kunskapen om kvinnans hjärt-kärlsjukdom inte är lika god som mannens. För att kunna ge rätt behandling och god omvårdnad är det viktigt för ambulanssjuksköterskan att få kunskap om kvinnors atypiska symtom.Syfte: Studien syftar till att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt för att ambulanssjuksköterskan ska kunna ge rätt behandling och god omvårdnad.Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där fokus har lagts på kvalitativa artiklar som beskriver kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt.

Psykisk ohälsa utgör ett omfattande hälsoproblem i Sverige och kan medföra svåra konsekvenser för individer. Många människor söker dock inte den hjälp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var således att studera människors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. I studien intervjuades sju personer i åldrarna 22-65 år, varav fyra kvinnor och tre män med olika bakgrund av psykisk ohälsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjälp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillräckligt allvarlig, (3) tro på bättring utan professionell hjälp och (4) okunskap/låg tilltro till professionell hjälp.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) på 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk isläkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholmissbruk i släkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i släkten till mernarkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre ålder, bättreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.

This is a study of some risk factors for Diabetes Mellitus (DM) in dogs. As a pilot study it is meant to give information to be used in a planned later, larger and better controlled study. The present study hypothesized that suboptimal feeding (high percentage of homemade and table foods), lack of activity and overweight contribute to the risk of DM. Twenty consecutive dogs diagnosed with DM at the Veterinary University Clinic in Uppsala between 2000 ? 2003 were chosen as the experimental group.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå.

Bakgrund: Depression visade sig vara en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i världen. Obehandlad depression medförde ökad risk för negativa livshändelser. Syftet var att belysa tonåringars upplevelser av sin depression. Metod: Litteraturstudie med innehållsanalys av 15 artiklar publicerade mellan 2000-2010. Resultat: Tonåringarna upplevde psykiska och fysiska symtom.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohälsa och bristen på uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förändringar vid 1,5 års uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjälp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förändring. Till störst hjälp i terapin var att få tid och utrymme att fokusera på sig själv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. Förbättrad förmåga att hantera påfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmågan att sätta gränser mot andra i synnerhet föräldrarna, var de viktigaste förändringarna.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.