Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Psykisk ohälsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhälsoproblemen i samhället. Skolhälsovården är en del av samhällets folkhälsoarbete, där skolsköterskan har en viktig roll med sitt hälsofrämjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hälsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda på hur skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med skolungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört på ingenjörshögskolan (Maskin), Borås i samarbete med företaget Unitraffic AB. Unitraffic AB utvecklar, tillverkar och marknadsför teknik för trafik- och hastighetsövervakning för den skandinaviska marknaden. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla en servicelösning samt nykonstruktion för kringutrustning för en genomsnittshastighetsmätare, Trip-Track.Servicelösningen kommer att införas på displayer som visar symptom på läckage. Examensarbetet har också resulterat i ett förslag till en bättre konstruktion på displayhuset samt förslag på nykonstruktioner av kapsling av huvuddator och kapsling för videodisplay..

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet återstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sänkt livskvalitet.

Dräktighetstoxikos är en metabolisk sjukdom som framför allt drabbar högdräktiga tackor med fler än ett foster. Sjukdomen karakteriseras av flera ämnesomsättningsrubbningar men orsak och patogenes till sjukdomen är fortfarande inte helt känd. Det är därför svårt att förebygga sjukdomen och behandla tackorna på rätt sätt, vilket gör att många tackor som drabbas av dräktighetstoxikos inte överlever utan dör efter några dagar med symptom. Syftet med litteraturstudien var att belysa de två mest omtalade teorierna, undernäring och bristfälligt energiutnyttjande, som orsaker till varför dräktighetstoxikos uppkommer. Den första bygger på att sjukdomen orsakas av undernäring hos tackorna och karakteriseras av hypoglykemi och hyperketonemi.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön.

Nattarbete medför risk för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom, mag-tarmsjukdom och sömnsvårigheter. Det finns en ökad risk för olycksfall under arbete nattetid och det kan medföra psykosociala konsekvenser. Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling skall periodisk läkarundersökning erbjudas innan nattarbete påbörjas och sedan med sex års mellanrum med följande undantag, med tre års mellanrum när arbetstagaren fyllt 50 årUnder år 2004 kontrollerades 68 personer, som arbetade natt i Hallands landsting, på Landstingshälsan i Varberg. Syftet med att sammanställa undersökningsresultaten var att få en uppfattning av hälsotillståndet i gruppen samt undersöka om det fanns samband mellan för högt BMI och hypertoni respektive hypercholesterolemi, om rökare hade fler kroppsliga symptom/besvär än icke-rökare samt om sömnproblem ökade med åldern.Undersökningen genomfördes enligt gällande rutiner med blodprovstagning, frågeformulär samt undersökning av företagsläkare och företagssköterska.Gruppen bestod av 61 kvinnor och sju män med varierande utbildning och med olika arbetsplatser. 65 personer hade vårdarbete, tre personer arbetade inte med vård.Gruppens medelålder var 45,5 år.

 Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet.

Denna studie syftade till att undersöka elitidrottares anknytning till arbete under och efter avslutad idrottskarriär - och deras psykiska välbefinnande och anpassning kring avslutet på karriären. Studien var avgränsad till sporten bandy och gjord i en svensk småstad där bandy är den största på orten. Studien gjordes med intervjuer, antingen ansikte mot ansikte eller per telefon. Resultatet visade att samtliga upplevde att de hade haft stor hjälp av sin organisation/klubb att hitta jobb, och hade jobbat större delen under sina aktiva idrottskarriärer. Samtliga hade heltidsanställningar när intervjuerna gjordes.

Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.