LÀndryggssmÀrta (low back pain) drabbar ca 80% av befolkningen nÄgon gÄng under livet. NÀr ryggsmÀrtan varat lÀngre Àn 12 veckor definieras den som kronisk. Kronisk lÀndryggsmÀrta pÄverkar mÀnniskors dagliga liv pÄ mÄnga sÀtt och orsaken till smÀrtan förblir mÄnga gÄnger okÀnd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mÀnniskors upplevelser av att leva med kronisk lÀndryggsmÀrta. 14 vetenskapliga artiklar som motsvarat syftet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Vid kronisk sjukdom pÄverkas det psykiska och kÀnslomÀssiga livet för bÄde patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lÀttare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades pÄ material frÄn internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att fÄ ett ökat sjÀlvförtroende efter operationen och att operationen pÄverkar sexuallivet.

Tidigare forskning har pÄvisat att olika former av djurterapi Àr effektiva terapiformer för bÄde barn och vuxna med olika psykiska hÀlsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, sÄ kallade djurassisterande aktiviteter pÄverkar depressiva besvÀr och positiv affekt hos Àldre pÄ servicehus, samt om det förekommer nÄgon skillnad i dessa mÄtt beroende pÄ om de Àldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionÀrer, uppdelade genom randomisering i tvÄ grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen trÀffa tvÄ hundar medan kontrollgruppen trÀffade en utÄtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvÀr mÀttes före och efter interventionen.

Diabetes Àr en kronisk sjukdom som leder till en omstÀllning i det dagliga livet. Olika faktorer sÄ som psykiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer pÄverkar en individs förmÄga att hantera sin sjukdom, det vill sÀga den kontext individen lever i pÄverkar förmÄgan att hantera sin sjukdom och utföra egenvÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som pÄverkar personens förmÄga att utföra egenvÄrd vid diabetes typ 2. Denna studie Àr en integrerad litteraturöversikt som grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Analysen har skett med stöd av matriser som har underlÀttat sammanstÀllningen av data.

Specialiteten intensivvÄrd utvecklades pÄ 1950-talet, Ànda sedan dess har det varit kÀnt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benÀmnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror pÄ ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk pÄverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvÄrdsmiljön som patienten vÄrdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet Àr att beskriva omvÄrdnadsproblem och vilka ÄtgÀrder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

Att miljön pÄverkar mÀnniskans fysiska och psykiska vÀlbefinnande har lÀnge varit kÀnt men har inte prioriterats av hÀlso- och sjukvÄrden. Miljön inkluderar bÄde fysiska och psykosociala faktorer. Demens Àr en grupp av sjukdomar som ofta drabbar Àldre mÀnniskor och hur miljön utformas kan pÄverka bÄde symtombild och vÀlbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vÄrdmiljön som pÄverkar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlÀnda elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskrÀnktes av olika organisatoriska begrÀnsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade ocksÄ att kuratorerna utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmÀrksamma bÄde psykiska och sociala behov.

Den ökade psykiska ohÀlsan bland ungdomar stÀller krav pÄ behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svÄrt att behandla ungdomar, och det finns fÄ empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att fÄ ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i Äldern 19?22 Är som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonÄrstiden.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: Kvinnors psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att nÄgon gÄng i livet drabbas av depression Àr 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn pÄ orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Svensk Àldreomsorg har diskuterats i media under vÄren 2002. Brister har uppdagats och tvÄ av de allvarligaste Àr svÄrigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i sÄ hög utstrÀckning Àr lÄngtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma lÄngtidssjukskrivningarna Àr framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen Àldre i samhÀllet och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvÄrd ju Àldre de blir. HemtjÀnstpersonalens arbetssituation Àr dÀrför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krÀvande ur ett kognitivt perspektiv.

MÄnga studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smÀrta och smÀrtbehandling. Syftet med litteraturstudien Àr att jÀmföra dessa uppfattningar. Eftersom god smÀrtlindring Àr en förutsÀttning för patientens psykiska sÄvÀl som fysiska vÀlmÄende Àr det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar Àr sÄ korrekta som möjligt. Förutom olika smÀrtskattningsmetoder, ex. VAS skalan Àr det nödvÀndigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, dÄ dessa kan pÄverka kvalitén pÄ omvÄrdnaden.