Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003..

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

Bakgrund: IPV är vanligt förekommande över hela världen bland gravida kvinnor. De negativa hälsokonsekvenserna till följd av IPV är många och kan leda till död. De ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av IPV är extremt höga, därför är IPV ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem, som behöver förebyggas. Faktorerna som kan leda till IPV är många, komplexa och beroende av varandra. Syfte: Syftet med studien var att finna evidensbaserade riskfaktorer, negativa hälsoeffekter på den gravida kvinnan och på hennes foster/nyfödda barnet orsakade av IPV, för att kunna rekommendera pålitliga folkhälsoåtgärder.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex.

Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vården i Sverige och därför finns det ett samhällsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vårdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vården kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med funktionshinder i samverkan med multiprofessionella rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar på tre grundläggande förutsättningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

This essay is a qualitative study concerned with questions about disability. I set out from a definition of disability which highlights non-disabled peoples´ participation in making a disabled person ?the Other?. My aim is to contribute to an understanding of the experiences of disabled people as well as problemize the way that normality and disability is socially constructed. The empirical material of the essay consists of qualitative interviews with disabled men and women and the essay is written with a critical perspective.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna..

Den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, vilket kan medföra att patienten blir en fara för sig själv eller andra och föranleder tvångsvård. Sjukvården baseras på en humanistisk människosyn med respekt för människans autonomi och värdighet. Detta medför etiska dilemman när patienten vårdas mot sin vilja. För att på bästa sätt lindra patientens lidande och känslor av kontrollförlust som lätt kan uppstå under dessa vårdförhållanden, så behöver sjuksköterskan insikt om betydelsen av denna vårdform. Därmed är syftet med denna studie att belysa patientens upplevelse av att vårdas mot sin vilja inom ett psykiatriskt kontext, med hjälp av en litteraturstudie.

Till år 2010 ska allmänna platser och lokaler vara tillgängliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsättningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. Tillgängligheten påverkas bland annat av fysiska miljöhinder och är av intresse för arbetsterapeuter då dessa arbetar med att ändra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrån gällande lagar och rekommendationer för tillgänglighet kartlägga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i Vårdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. Utifrån en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna på vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jämställdhetsmål som finns i kommunens egna styrdokument om jämställdhet. En webbaserad enkätundersökning har genomförts där 130 enkäter skickades ut. Respondenterna har fått svara på olika frågor runt styrdokumentet och fått ge förslag på förbättringar.  En kvantitativ metod har använts och materialet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att få av respondenterna är medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fåtal har läst dokumentet och är medvetna om målen som finns uppsatta..

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en ny behandlingsform som idag används för att öka den fysiska aktiviteten hos patienter som antingen redan är sjuka i olika livsstilsrelaterade sjukdomar, eller i riskzonen för att insjukna. Idag består behandling i hög grad av läkemedel, men FaR kan fungera som ett alternativ som minimerar användandet av traditionell medicin samtidigt som det ökar patientens självkänsla samt motiverar dem till en förändrad livsstil. Sjukvårdspersonalen måste vara kunnig i hur de kan bidra till att öka patientens compliance. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en patients compliance till FaR. Metod: Metoden som användes för denna studie var en konvergent mixad metod, som kombinerade både en kvalitativ och kvantitativ analys av totalt 17 artiklar. Av dessa var 10 kvantitativa och 7 var kvalitativa.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..