This thesis was rendered for the client HAGS Aneby AB that is a global leader in playground equipment. The goal of this project was to develop a seesaw that is available for children aged 5-12 years; both with and without disabilities. The project has aimed to develop a seesaw that fits everyone in the target group without looking specially adapted.Children with disabilities have difficulty using today's seesaws because they consist of only a seat and a handle on each side. It requires that the user has strong arms and legs and can sit up without support. HAGS Aneby AB would like to change this.To gain knowledge of the target group and on the different types of disabilities information was sought for on the internet including the RBU's and UNICEF's websites.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser några av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet är att ta reda på vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbättring.Utifrån detta syfte är studiens frågeställningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhållande till socialtjänst och psykiatri vad gäller bemötande och tillgänglighet?Kvalitativ forskningsintervju har används för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrån en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnå större självständighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjälpmedel att nå ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda på hur utbredd kunskapen och kännedomen är dels om kognitiva funktionsnedsättningar (som beror på psykosproblematik), dels om IT-baserade hjälpmedel för målgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vår studie är: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. Vår studie redogör även för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten påverkar diskursen om hjälpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its? importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality..

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kännedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förändring vid hysterektomi. Frågeställningarna var; Vilka förändringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvårdspersonal och anhöriga för att underlätta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; känsla av förbättrad hälsa, sexuella förändringar, hormonella förändringar och kunskap, förståelse och stöd. Generellt ökade hälsan, både fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgått hysterektomi.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.