1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sämre tandhälsa än övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det är ett problem som tandhygienister måste vara medvetna om när de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att det krävs förmåga att utstråla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med Psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med Psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med Psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med Psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med Psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Betydelsen av att ha ett arbete är något som ofta betonas i samhället men ändå finns det många som står utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade är de med psykiskt funktionshinder de som har lägst sysselsättningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsättningar till arbete/sysselsättning blir därför en central utgångspunkt i denna studie. Denna C-uppsats är en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter på lokal nivå utformat stöd- och hjälpinsatser för att stödja och hjälpa människor med psykiskt funktionshinder till att få delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgränsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.