Bakgrund: Depression visade sig vara en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i världen. Obehandlad depression medförde ökad risk för negativa livshändelser. Syftet var att belysa tonåringars upplevelser av sin depression. Metod: Litteraturstudie med innehållsanalys av 15 artiklar publicerade mellan 2000-2010. Resultat: Tonåringarna upplevde psykiska och fysiska symtom.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohälsa och bristen på uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förändringar vid 1,5 års uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjälp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förändring. Till störst hjälp i terapin var att få tid och utrymme att fokusera på sig själv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. Förbättrad förmåga att hantera påfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmågan att sätta gränser mot andra i synnerhet föräldrarna, var de viktigaste förändringarna.

Sjuklighet bland sjukvårdsanställda upplevdes som ett stort problem av försäkringskassan då långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna ökade kraftigt i slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Ökningen var tydligast när det gällde diagnoser tydande på psykisk ohälsa. I början av 90-talet utgjorde de 14% av all sjukfrånvaro över 60 dagar. Denna siffra hade stigit till 23% år 2000.Syftet i detta projekt var att undersöka hur vanligt stressrelaterad prestationsnedsättning var bland sjukvårdsanställda inom VGR. Vidare att studera om det finns ett samband med ålder och symptom.En enkät,?Folkhälsan i Västra Götaland 2002? besvarades av ca 5000 invånare inom VGR .Resultaten i denna rapport koncentreras på sjuksköterskor,undersköterskor samt sjukvårdsbiträden totalt 477 st .I enkäten fick man svara på 31 kryss frågor gällande ex ålder kön och hur man upplevde sitt hälsotillstånd samt en fråga om man upplevt stress mer än 7 sammanhängande dagar den senaste 12 månadersperioden(ELO-stress)..Svaren delades in i 2 grupper beroende på om man svarat ja eller nej och sedan jämfördes sjukskrivnings frekvens.Personer som svarat Ja på frågan om stressymptom(7d/12mån) var i högre grad sjukskrivna än den grupp som ej angett dessa besvär.De yngre sjuksköterskorna samt de äldre undersköterskorna var de som upplevde mest symptom som påverkade deras arbetsinsats.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

Bakgrund: I de flesta utvecklade länder är prostatacancer numera den vanligaste cancerformen hos män. Män som drabbas av prostatacancer upplever att deras liv har förändrats på ett eller annat sätt efter diagnosen. Sjukdomens påföljder för männens dagliga liv, både de psykiska och fysiska blir en del av deras livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos män med prostatacancer. Metod: Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar.

Vårt ena syfte med vårt examensarbete var att få reda på vilka för- och nackdelar det finns när man använder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville även ha svar på hur elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas av utomhusundervisning. Vårt tredje syfte var att ta reda på hur man arbetar med de samhällsorienterande ämnena utomhus. För att uppnå dessa syften har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fått från pedagogerna har därefter jämförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mår bättre av att vara utomhus och att de då använder sin kropp vid inlärning. Eleverna med koncentrationssvårigheter får större utrymme till rörelse och märks inte på samma sätt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som kräver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus genom att gå på stadsvandringar och se vad bygden har att berätta..

SammanfattningStressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen. Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv. Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor.

Syftet med föreliggande arbete var att få en djupare förståelse för några invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke på hälsa och sociala relationer. Sju kvinnor som härstammar från Balkanområdet i åldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 år. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hälsa, socialt nätverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förändrat kvinnornas både fysiska och psykiska hälsa negativt.

Den psykiska ohälsan i form av stress ökar i Sverige idag och det är dags att göra någonting åt det. Forskare har visat på en stressreducerande effekt vid vistelse i vår gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan användas för att förebygga och behandla psykisk ohälsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett på Alnarp. Men även ett exempel på hur arbetet kan bedrivas på annan ort och med de förutsättningar som finns där. Grahn och Stigsdotters forskning kring användandet av utemiljön i vardagen behandlas, så även Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bättre utemiljö som minskar stress och därmed leder till en bättre folkhälsa..

Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie.

Sömn har grundläggande betydelse för allmänt välbefinnande. Människan sover en tredjedel av sitt liv. Människor som inte sover tillräckligt visar förhöjd sjuklighet, såväl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstämning. På sjukhus kan patienter inte själva påverka sin omgivning och därmed inte själva bedriva sömnfrämjande egenvård.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.  Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade..

Att möta individer med olika former av psykiskt ohälsa kommer troligen alla tjänste-utövare inom området skola och vägledning någon gång att göra. Det är därför av vikt för professioner inom skolan, att inneha grundläggande kunskap kring bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med uppsatsen är att belysa på vilket sätt personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning påverkas av beslut gjorda av företrädare för olika professioner inom eller i anslutning till skolan. Inom ramen för examensarbetet har fem kvalitativa intervjuer samt fem fallstudier i form av djupintervjuer genomförts där avsikten är att undersöka vad som i uppsatsens syfte och forskningsfrågor anges. Avsikten med fallstudierna är även att ge läsaren av uppsatsen förförståelse och/eller bakgrundsbeskrivning kring den problematik uppsatsen initierar. I resultatet framkommer att det i viss mån råder olika synsätt kring sättet att förstå elever med NPF-problematik. Dels menar respondenterna inom professionsgruppen att tester av olika slag är nödvändiga samtidigt som de uttrycker att stöd till elever i första hand skall ges utifrån uppvisad symtom.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..