Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer.

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp.

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child?s situation, when a parent is suffering from mental illness.Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet.

Forskning indikerar att det bland äldre existerar en starkare koppling mellan socialt nätverk och subjektivt välbefinnande än bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrån äldres egna upplevelser kartlägga på vilket sätt mänskliga relationer anses skapa subjektivt välbefinnande. Sju deltagare i åldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmärksammade ett dubbelriktat samband mellan hälsa och relationer. Hälsa, som både faktisk och upplevd kapacitet, är inte endast en grundförutsättning för vidmakthållna relationer utan bör även betraktas som ett resultat därav.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.