Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlända elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskränktes av olika organisatoriska begränsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade också att kuratorerna utgår från ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmärksamma både psykiska och sociala behov.

Den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar ställer krav på behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svårt att behandla ungdomar, och det finns få empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att få ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i åldern 19?22 år som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonårstiden.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog.

Hur en människa bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta är inte minst viktigt för personer med särskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rätten till insatser och en av dessa insatser är särskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur två kommuner möter ansökningar om särskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handläggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi få en uppfattning om personer som är insatsberättigade får sina behov tillgodosedda.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

Många studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smärta och smärtbehandling. Syftet med litteraturstudien är att jämföra dessa uppfattningar. Eftersom god smärtlindring är en förutsättning för patientens psykiska såväl som fysiska välmående är det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar är så korrekta som möjligt. Förutom olika smärtskattningsmetoder, ex. VAS skalan är det nödvändigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, då dessa kan påverka kvalitén på omvårdnaden.

The relationship to professionals has proved to be a helping factor for personswith severe mental illness, but it is also a relationship characterised by anunbalanced power relation. The aim of this study was to compile and analyze theknowledge of what persons with severe mental illness themselves consider to behelping in the relationship to professionals, and to specifically analyse this from apower perspective. The analysis was conducted using Foucault?s ideas of powerand knowledge, and an empowerment perspective. The method used was anarrative review.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) är ett förbisett område. Det är viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn på patienten för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, där elva artiklar bearbetades och analyserades utifrån problemområdet. Resultat och Konklusion: När patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förändrades det dagliga livet för dem.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.