Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst iSverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen somäven präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida enstudent och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få framstudenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form avfokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniskainstitutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) iLjungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stödbestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan attleasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på deolika studieorterna.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors Psykiska välmående påverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både Psykisk och fysisk påverkan.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad Psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Grundsynen är idag att individer med Psykiska funktionsnedsättningar i största möjliga utsträckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. Vården erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin är ett exempel på detta. Dagverksamhet är en vårdform där deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.Syftet med denna studie var att beskriva personer med Psykiska funktionsnedsättningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag användes. Intervjuerna genomfördes med åtta personer som har Psykiska funktionsnedsättningar och har en pågående kontakt med en dagverksamhet inom närpsykiatrin sedan minst ett år tillbaka.Resultatet i studien visar att deltagarna har fått nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svårt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Syftet med studien är att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hälsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjälp av tematisk analys har teman gällande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgångsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

Personer som drabbats av stroke får ofta komplikationer som är av såväl fysisk som Psykisk karaktär. Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och är mycket resurskrävande. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra kategorier: situationen påverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förändrad självuppfattning samt begränsningar leder till frustration och nedstämdhet. Resultatet visade att personernas situation påverkades av vilket stöd de kände från de närstående och de egna resurserna som de hade.

Bakgrund: Att genomgå en förlossning är en fysisk och Psykisk påfrestning. 10-20 % av de nyförlösta mammorna drabbas av förlossningsdepression, PPD, som visar sig någon gång under det första året efter förlossningen. En PPD innebär en stor negativ förändring i mammans livsvärld vilket kan få konsekvenser för hela familjen genom att det bland annat kan leda till självmord. Syfte: Syftet med studien är att belysa den nyblivna mammans livsvärld i samband med PPD. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografiska böcker har granskats.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig Psykisk sjukdom kännetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmågor. Det råder otillräckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast åsidosatta fastän de spelar en viktig roll i vården och personers liv. En bättre förståelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bättre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser såsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hälsoprocesserna.Diskussion: Livsvärlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Bakgrund: På många arbetsplatser världen över erfar sjuksköterskor stress ochupplever sin yrkesroll som Psykiskt påfrestande samt att den genererar litenegenkontroll. Av den orsaken behöver sjuksköterskor vara uppdaterade samt hakunskap om olika coping-strategier som kan användas för att hantera denarbetsrelaterade stressen då hen riskerar att drabbas av såväl fysisk- som Psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka coping-strategiersjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudienbaserades på totalt 16 vetenskapliga artiklar varav fyra var av kvalitativ art och 12 avkvantitativ art. Artiklarna granskades och analyserades utifrån en summativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier;Problemfokuserad-, Emotionsfokuserad-, Omdefinierande-, samt Undvikande coping.Huvudkategorierna innehåller subkategorier med tillhörande coping-strategiersjuksköterskor använt sig av vid hantering av arbetsrelaterad stress.

Barn som växt upp med en Psykiskt sjuk förälder har i dag, efter åratal av osynlighet, fått alltmer utrymme och uppmärksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till Psykiskt sjuka föräldrar har påverkats med avseende på sårbarhet, friskfaktorer samt samhällets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att själva drabbas av en Psykisk sjukdom och i sådant fall är den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill säga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förväntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av Psykiska men? Hur gör samhället för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de Psykiskt sjuka föräldrarna har på sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnät och att det sociala arvet har större betydelse än det biologiska..

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med Psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler.

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.