The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health..

Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsanMetod: Examensarbetet är en litteraturöversikt.

Att drabbas av gynekologisk cancer är chockartat och kvinnor kan känna rädsla för att dö och oro inför framtiden. Sjuksköterskor har en viktig roll i vården av cancersjuka människor, men upplever sin kunskap begränsad. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av ovarialcancer. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsananlys, vilket resulterade i sex kategorier: att undvika och förneka sin cancer: att vara tömd på energi men fylld av känslor: att känna sig ensam och övergiven: att känna sig skyldig och vilja värna om närstående: att ta emot stöd för att hantera situationen: att existensen utmanas och livet värdesätts annorlunda. Resultatet visade att cancerbeskedet skapade kaos.

I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter från andra kulturer. Fokus låg på att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstånd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sårbarhetsfaktorer ställer krav på terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att under en tid avsiktligen undvika intag av kaloririk föda. Ofta går även kroppsaktiviteten till överdrift. Statistik visar på att en procent av Sveriges befolkning i åldrarna 13-30 har diagnosen. Då sjukdomen inte är ovanlig är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och personernas upplevelse. Syfte: Personers upplevelse av att leva med anorexia nervosa.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om ett familjearbete med placerade ungdomar och deras familjer, på SiS ungdomshem Folåsa, påverkar ungdomarnas upplevelse av oro/besvär inom områden så som familj och psykisk hälsa.Genom en analys av ungdomarnas svar på inskrivnings-, utskrivnings-, samt uppföljnings-ADAD- intervjuer har jag sökt svaren på frågeställningarna.När ungdomarna själva skattar så upplever de att det är bättre eller mycket bättre inom de flesta av de livsområden som ADAD avser att undersöka. Det visar sig att ungdomarna upplever mindre konflikter i hemmet efter behandlingen. De har även en mindre oro för problem inom området familj när uppföljningsintervjun görs ca ett år efter utskrivning. Oron för den psykiska hälsan har dock ökat något från inskrivning till uppföljning.Ungdomar anser sig i stor utsträckning fått hjälp med de problem de velat ha hjälp med, och endast två (2/ 26) av ungdomarna har vistats på annan behandlingsinstitution efter Folåsa..

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av påföljden ungdomstjänst. Ungdomstjänsti dess nuvarande utformning trädde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till främst tillungdomar mellan 15 och 18 år, om särskilda skäl föreligger kan ungdomar upp till 21 årdömas till ungdomstjänst. Påföljden består av två delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benämns ? annan särskilt anordnad verksamhet? vilkenbestår av samtal och/eller studiebesök.Då lagen är en ganska ny företeelse valde vi att undersöka såväl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men även hur väl ungdomarnas upplevelse överensstämmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stämmer in på de tre straffrättsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som är gällande i lagstiftningen.Vi har valt att ha såväl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkät har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjänst i Göteborg.

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning.

Stress är idag ett vanligt problem och en orsak till psykisk ohälsa. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är mycket utsatta för stress i deras arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress relaterade faktorer i omvårdnadsarbetet. En systematisk litteratur översikt utfördes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Vid ohälsa förändras människans upplevelse av den subjektiva kroppen vilket leder till en känsla av otrygghet. Det leder i sin tur till ett behov av att bli sedd och hörd samt till ett ökat behov av bekräftelse, vilket delvis kan tillgodoses genom empatisk beröring. Studier visar att empatisk beröring som fenomen är en bristvara i vården. Genom att belysa patientens upplevelse av empatisk beröring vid ohälsa, ges möjlighet till sjuksköterskan att få förståelse för patientens behov och betydelsen av empatisk beröring. Tidigare forskning har till stor del inriktat sig på begreppet terapeutisk beröring och effekterna av detta hos patienten, utifrån vårdarens perspektiv.