Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori.

Depression och psykisk ohälsa är ett av världens mest vanliga sjukdomstillstånd. Behandling för depression sker vanligast i form av antidepressiva läkemedel och eller samtalsterapi. Personer drabbade av psykisk ohälsa kan drabbas av stigmatiserande behandling av andra och av sig själva. Stigma grundar sig i okunskap och missuppfattningar kring vad psykisk ohälsa är och vilka som drabbas.  Människors attityder inför psykisk ohälsa har visat sig avgöra viljan till att söka hjälp och ta emot behandling.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla.

Att använda sig av naturens läkande kraft håller på att ta form som metod i Sverige, medinriktning på dess effekter gällande psykisk ohälsa. Denna studie har med utgångspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning på området undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jämfört denna med två inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning på psykisk ohälsa gjordes en ansats att utröna på vilkaområden inom socialt arbete metoder från grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa områden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.