Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

 En dockvrÄ Àr ett rum i förskolan som ofta Àr inrett med saker som finns i vÄra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgerÄd, dockor och vagnar. Vi har under vÄr utbildning förstÄtt att utformningen i förskolan Àr av stor betydelse för barns utveckling och lÀrande och dÄ blivit nyfikna pÄ hur dockvrÄn passar in i detta. DockvrÄn Àr ett rum som har funnits sedan vi sjÀlva var smÄ och vi har lagt mÀrke till att innehÄllet inte har förÀndrats nÀmnvÀrt.Syftet som vi har med denna studie Àr att genom intervjuer undersöka vad personal pÄ förskolan har för attityder till dockvrÄn utifrÄn ett genusperspektiv.För att fÄ en djupare förstÄelse har vi Àven utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar. För att ta reda pÄ vilka attityder som pedagogerna har om dockvrÄn i olika förskolor har vi anvÀnt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort pÄ fyra verksamma pedagoger i tvÄ olika förskolor i Mellansverige.

Ett vÀxande problem i dagens urbana samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader bÄde för den drabbade och för samhÀllet. En behandlingsmetod som under senare Är blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohÀlsa Àr trÀdgÄrdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att mÀnniskor ÄterhÀmtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönomrÄden. Inom fÀltet trÀdgÄrdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens vÀlgörande egenskaper med olika utgÄngspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trÀdgÄrdsterapi utarbetats som baseras pÄ forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohÀlsa och sociala medier har nÄgra samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ enkÀtundersökning och genomfördes pÄ en gymnasieskola i Karlstad. EnkÀten bestod av 19 frÄgor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hÀlsa samt anvÀndning datoranvÀndning/sociala medier. 121 enkÀter delades ut och alla som returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet anvÀndes SPSS (Statistical Package of Social Science).De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mÀngden fysisk aktivitet.

Syftet med undersökningen var att genom intervjuer och enkĂ€ter ta reda pĂ„ elever och lĂ€rares attityder kring kursmĂ„len, betygskriterierna, informationen om dessa samt rĂ€ttvisan kring betygssĂ€ttningen i kĂ€rnĂ€mnet engelska. Undersökningen avgrĂ€nsades till att studera tvĂ„ grundskolor i Kiruna Kommun. I bakgrunden beskrivs vad mĂ„len och betygskriterierna stĂ„r för samt hur dessa ska anvĂ€ndas, vilket sedan utgör underlaget för de kvalitativa samt kvantitativa studierna. Undersökningen genomfördes sĂ„ledes med hjĂ€lp av enkĂ€ter och intervjuer och resultatet visade att elever frĂ„n de utvalda skolorna hade bĂ„de liknande och skilda attityder i frĂ„gor rörande mĂ„l och betyg. Även de tvĂ„ intervjuade lĂ€rarna skiljde sig Ă„t i sina svar och dĂ€rmed i sina attityder.

Övervikt och obesitas Ă€r ett globalt folkhĂ€lsoproblem. Denna patientgrupp Ă€r stor och förekommer inom all hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvĂ„rdspersonal. Litteraturstudie var metoden som anvĂ€ndes med hjĂ€lp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka nÄ en förstÄelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om lÀrare i svenska kan ha nÄgon pÄverkan pÄ ungdomarnas attityder. För att nÀrma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som pÄ olika sÀtt behandlar ungdomars lÀsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgÄr ocksÄ frÄn tidigare forskning som ligger nÀra mina frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att lÀsa skönlitteratur. Detta mönster gÄr att utlÀsa bÄde i skol- och hemmiljö.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad nÄgra elever i Ärskurs 7-9 har för attityder till skolÀmnet geografi. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av en enkÀtundersökning som innefattar tvÄ olika delar, den första innehÄller 20 frÄgor om vad eleverna Àr intresserade av och den andra innehÄller 10 pÄstÄenden om Àmnet geografi som eleverna fÄr ta stÀllning till. I resultatet visar det sig att eleverna i Ärskurs 7-9 Àr mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbÀvningar m.m. DÀremot finner eleverna inget intresse av vÀxter i deras nÀromrÄden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen Àr att eleverna tycker att Àmnet geografi Àr ett viktigt Àmne i skolan samtidigt som de har lÀrt sig mer om var olika lÀnder, stÀder ligger snarare Àn andra delar ur geografin..

Studier visar att ett stort antal patienter som vÄrdas inom psykiatrin har minderÄriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. MÄnga studier beskriver barns upplevelser utifrÄn förÀldrars eller andra vuxnas perspektiv, men fÄ studier har gjorts dÀr barnen sjÀlva fÄr möjlighet att beskriva deras livsvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa barns upplevelser av att leva med en förÀlder som har psykisk ohÀlsa. Metoden Àr en litteraturstudie baserat pÄ analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgÄr frÄn barnens perspektiv.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Varje Är insjuknar mÄnga mÀnniskor vÀrlden över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per Är vÀntas öka. Sjukdomen Àr i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer Àr amputation av nedre extremiteter pÄ grund av sÀmre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien Àr en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

Under de senaste 20 Ären har förekomsten av HIV och aids ökat kraftigt runt om i vÀrlden. Sub Sahara-Afrika Àr i nulÀget det vÀrst drabbade omrÄdet. En allt mer globaliserad vÀrld underlÀttar för smittspridningen vilket gör sjukdomen svÄr att kontrollera. HIV/aids-problematiken mÄste tas pÄ allvar, i annat fall kan det fÄ katastrofala följder. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge ett av de lÀnder som Àr minst drabbat men i och med att mÀnniskor frÄn olika kulturer blir allt mer integrerade i det svenska samhÀllet kommer sjuksköterskan troligtvis stöta pÄ patienter med HIV/aids allt mer i framtiden.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. MÄnga anhöriga kan kÀnna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjÀlpt till att ge liv Ät nÄgon annan mÀnniska. Sverige har lÄga siffror av tillgÀngliga medicinskt lÀmpliga donatorer. Under 2005 avled 128 donatorer i Sverige och i september 2006 vÀntade 571 personer pÄ ett eller flera organ.

AbstractTitel: Pojkfotbollens primÀra mÄl - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus OlofssonHandledare: Daniel PetterssonExaminator: Peter GillTermin: Ht-14LÀrosÀte: Högskolan I GÀvleHp: 15Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hÄrdna och det kan ses som ett problem att tÀvlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare Äldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas hÀr pÄ vilket sÀtt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna stÄr för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det Àr en elitsatsning utan grÀnser som sker eller om leken stÄr i centrum i ett sammanhang dÀr alla som vill vara med Àr vÀlkomna.