Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohälsa, man räknar med att så många som20 % av Sveriges befolkning är drabbad i någon form. Syftet med rapporten är attbesvara frågan; hur kan man, om det är möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa därefter?Detta är ett ämne som intresserar oss och något som vi tycker har behandlats alldelesför lite på polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingåendedjupdykning i två personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstånd.

Forskning visar mestadels negativa upplevelser hos sjuksköterskor i vårdandet av psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Upplevelsen av otillräcklig kunskap ligger till grund för det obehag och den rädsla som sjuksköterskor har. Det framkommer att sjuksköterskor vill ha en ökad kunskap men att stödet för att införskaffa denna kunskap från sjukhusledningen är bristfällig. Undervisning om psykisk ohälsa erbjuds inte på många kliniker. Samarbete mellan somatiska sjuksköterskor och specialistpsykiatrin har upplevts positivt, sjuksköterskorna upplever en större kontroll och vågar att ta itu med situationer när de är medvetna om att specialistpsykiatrin finns att få hjälp ifrån.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

I mötet mellan sjuksköterska och patient kan attityder förstås som känslorna som sjuksköterskan har mot patienten, sjuksköterskans syn på patienten samt dennes sätt att bemöta patienten. Historiskt sett har personer med psykisk ohälsa mötts med negativa attityder, vilket delvis finns kvar i samhället även i dagsläget. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt hur attityder kan påverka omvårdnaden. I denna systematiska litteraturstudie ingick 16 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Fetma och psykisk ohälsa är två utbredda folkhälsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, även ger stora ekonomiska förluster för samhällena. Den här systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa. I denna studie avses psykisk ohälsa som ångest, låg sinnesstämning och depression. Pub Med och Lib Hub användes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna måste blivit granskade.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år.

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna.