Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har under de senaste 100 åren utvecklats, däremot har synen på psykisk ohälsa inte följt samma process. Allmänheten ochsjukvården har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohälsa på grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvården är ett problem eftersom det är det största forum dit personer med psykisk ohälsa kan vända sig för hjälp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkätfrågor.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

Studiens syfte är att undersöka vad livskvalitet innebär för döva unga vuxna i dagens samhälle samt förstå hur deras dövhet påverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som är döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. Utgångspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhället samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv på begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit är att diskriminering på arbetsmarknaden är en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, både utifrån ekonomiska och känslomässiga aspekter på livskvalitet.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen. Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning.