Bakgrund: Vid prostatacancer är radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvärliga biverkningar, så som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos män som opererats med radikal prostatektomi på grund av prostatacancer med avseende på urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ?Påverkan på urologisk funktion?, ?Påverkan på sexualitet? samt ?Psykosocial påverkan?.

Andelen människor i Sverige idag som lider av psykisk ohälsa ökar. Depression är en form av psykisk ohälsa som drabbar många, främst kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression. Å andra sidan är det dubbelt så många män som kvinnor som begår självmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom är många av mätinstrumenten som används för att ställa diagnosen utformade efter symptom som främst är förenade med kvinnorollen, exempelvis gråtande.

Bakgrund: Sjögrens syndrom är en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som främst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta är svårdiagnostiserad varför många patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i längden riskerar att ge svåra komplikationer på många av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: är en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig på tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.

Kvinnomisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Det huvudsakliga syftet med arbetet var att få kunskap om insatsen boendestöds relevans utifrån brukarnas perspektiv och bedömningar.Specifika frågor var:? Hur påverkar boendestöd personens livslopp?? Hur påverkar boendestöd personens återhämtning från psykisk funktionsnedsättning/ ohälsa?Studien byggde på två intervjutillfällen med fyra personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning och boendestöd. Analysen gjordes utifrån de teoretiska perspektiven återhämtning och livslopp.Det boendestöd som gavs till de intervjuade och som anpassats individuellt, var en viktig faktor som påverkade livsloppet positivt. Boendestödet hade påverkat personerna och verkat positivt i deras återhämtning. Boendestödet var en fungerande hjälp i de fall det var flexibelt och då det fanns en möjlighet att individanpassa hjälpen utifrån personernas livssituation.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

En allergisk person påverkas på fysisk, psykisk och social nivå. Unga vuxna allergiska personers erfarenheter och upplevelser av allergi är relativt outforskat. Syftet med studien är att förstå hur unga vuxna personer med allergi upplever att allergin påverkar deras vardag och hur de förhåller sig till ett liv anpassat efter allergin. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 deltagare i åldrarna 18-22 år som hade olika former av allergier. Resultatet visade att allergi har en betydande roll för allergiska personers identitetsskapande och många beskriver en strävan efter att passa in socialt trots sina besvär.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat.

Föreliggande studie genomfördes i form av en enkätundersökning och syftade till att kartlägga förekomsten av självskadehandlingar bland studenter vid Lunds Universitet. Ett annat syfte var att ta reda på i vilken utsträckning faktorer, som påverkan från subkulturella strömningar, medias influenser eller en önskan att utmana tabun och "spränga" gränser kan vara bidragande till fenomenets uppkomst och vidmakthållande. Könsskillnader, frekvens och motiv bakom självskadehandlingarna var andra faktorer som undersöktes. Resultaten visar att 31.8 % av studenterna någon gång hade skadat sig själva. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könen i förekomst av självskadebeteende, vilket däremot gjordes avseende anledningen till självskadehandlingarna.

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Background: To suffer from diabetes type II affects peoples new situation of life and therefore even their experiences of quality of life. Aim: The aim with this study was to describe how people with diabetes's type II experiences their quality of life. Method: The method that was used was a literature study with describing and deductive approach, where people?s experiences have come forth on the basis of Rustoens (1993) definition of quality of life. In total we analyzed 16 scientific articles that were categorized in four themes through a systematic content analysis (Evans, 2003) which resulted in four themes and nine subthemes.