Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Syfte: Att sammanställa forskning rörande vad som, från sjuksköterskans perspektiv, kännetecknar vårdmötet inom somatisk vård med vuxna patienter som har en psykisk utvecklingsstörning. Bakgrund: Personer med psykisk utvecklingsstörning har ökad risk för ohälsa och förväntas söka vård på samma villkor som normalbegåvade personer. Enligt gällande riktlinjer ska sjuksköterskan anpassa vården efter individens förutsättningar och ta särskild hänsyn till utsatta grupper. Metod: Litteraturstudie baserad på analys av systematiskt sökta primärkällor, vilka kvalitetsgranskats och valts utifrån fastställda inklusionskriterier. Resultat: Två grupper med sammanlagt sex teman beskrevs. A: Svårigheter med tema A1: Utmaningar och möjligheter i kommunikationen, A2: Svårigheter och möjligheter i bedömningen av patientens tillstånd, A3: Etisk problematik kring beslutsfattande och informerat samtycke, och A4: Känslor av rädsla och sårbarhet och gruppen B: Behov, med tema B1: Behov av utbildning samt B2: Önskemål om teamwork. Slutsats: Vi ser en diskrepans mellan verklig given omvårdnad och riktlinjer sjuksköterskan har att förhålla sig till.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Vi var intresserade av att utforska ämnet psykisk ohälsa utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera på den lättare psykiska ohälsan eftersom den på senare tid har uppmärksammats alltmer i media och även ökat som samhällsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvårdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades på primärvården eftersom de i första hand söker hjälp där. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvårdnad en sjuksköterska inom primärvården bör ge till patienter med lättare psykisk ohälsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgångspunkt från en induktiv metod.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Psykisk ohälsa kan drabba alla och ligga inom spannet från svåra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strävan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen är attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och återhämtning utifrån personer som själva lider eller har lidit av psykisk ohälsa. Ett andra syfte är att belysa delar av det attitydförändrande arbete. Genom textanalys och två kvalitativa intervjuer har syftet uppnåtts.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt att det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..