Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Anorexia nervosa Àr en den vanligaste av Àtstörningar och förekommer ofta bland tonÄrsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vÀgrar hÄlla kroppsvikten pÄ eller över nedre normalgrÀnsen för sin Älder och lÀngd, har intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller bli tjock. Individen har Àven störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den lÄga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförstÄelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad sprÄkmiljö, som ledde till ett framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. Detta inbegrep bl.a att upprÀtta en generell handlingsplan samt individuella studieplaner för andrasprÄkseleverna, att arbeta enligt studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lÀrares upplevelser av planernas betydelse för framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. För den undersökningen valde jag kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, frÄn samma land med samma modersmÄl. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lÀrande-/skolsituation.

Uppsatsen Àr en studie av mentorskapet pÄ en 7-9-skola. Syftet med vÄr undersökning Àr att ÄskÄdliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt Àr vanlig inom idrott och nÀringsliv. VÄr förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. FrÄgestÀllningarna vi ville besvara var hur skolledning, lÀrare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation pÄverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. VÄr undersökning har baserats pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkÀter.

BakgrundInom den palliativa vĂ„rden anammas ett holistiskt synsĂ€tt, vilket innebĂ€r att fokus ligger pĂ„ sĂ„vĂ€l fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvĂ€rld. Tre grundlĂ€ggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang Ă€r essentiella i upplevelsen av psykisk hĂ€lsa. Även önskningar, vĂ€rderingar och mĂ„l bidrar till patientens psykiska vĂ€lbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vĂ„rden brustit i förmĂ„gan att uppmĂ€rksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vĂ„rden.

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

Bakgrund: De normativa förestÀllningarna om livskvalitet och hÀlsa uppvisar stora likheter och de Àr beroende av varandra. Det Àr av stort intresse att utforska hur psykisk hÀlsa och livskvalitet pÄverkar varandra dÄ patienter med psykiatriska diagnoser ÀndÄ kan uppleva hÀlsa. Flertalet kvantitativa studier Àr genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagslÀget brist pÄ sammanstÀlld forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos mÀnniskor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanstÀlla hur mÀnniskor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Backround: Many studies indicate that people with mental illness often suffer from physical illness. Many people with mental illness do not exercise even though they often have knowledge about the benefits of physical activity. Studies suggest that psychiatric patients have the desire to have an everyday life with more content. It is apparent in studies that healthcare professionals believe that it is the patients' own responsibility to keep themselves physically active.Aim: The primary objective with this study is to examine motivation and possible obstacles to exercise for persons with self-perceived mental illness and experience of psychiatric care. The secondary objective is to investigate how psychiatric care may be of importance to people with mental illness when it comes to exercise.Methods: Semi-structured interviews.

       Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter mÄnga nÀrstÄendetill personer med psykisk ohÀlsa. I stödet till de nÀrstÄende börlivsvÀrldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en nÀrstÄendeserfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosenbipolÀr sjukdom. Metod.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.

Denna uppsats handlar om hur nyanlÀnda elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien Àr att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrÄn utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med Ätta nyanlÀnda elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen gÄr i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare frÄn den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framtrÀdande Àr placeringen i förberedelseklass, sprÄket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. HÀr bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna dÀr "vi", "förberedelseklasseleverna" stÄr lÀgst i rang medan "dem", "svenskarna" stÄr högst.