Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Anorexia nervosa är en den vanligaste av ätstörningar och förekommer ofta bland tonårsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd, har intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock. Individen har även störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförståelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig och är ett stort folkhälsoproblem. Upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är individuell och kan innebära en förändring för hela personen och dennes liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2. I litteraturstudien ingick 13 artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att diagnosen gav känslomässiga reaktioner, Att uppfattningen av sig själv förändrades, Att den dagliga tillvaron förändrades och blev en kamp, Att sjukdomen var väntad och inte besvärande samt Att den dagliga tillvaron förbättrades och gav ett ökat välbefinnande.

ATT LEVA MED BRÖSTCANCER - KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DIAGNOSTICERAS MED BRÖSTCANCER OCH FÖRÄNDRINGEN AV DET DAGLIGA LIVET - EN BLOGGSTUDIE BERGENUDD KARIN BERNDTSSON ANNA Bergenudd, K & Berndtsson, A. Att leva med bröstcancer ? kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer och förändringen av det dagliga livet ? En bloggstudie. Ett examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Att drabbas av bröstcancer är en omvälvande händelse med en stor omställning både psykiskt och fysiskt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Att vara anhörig när ens närstående blir svårt sjuk i cancer är en svår situation. Den anhörige är med, men också utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hårt slag mot dem själva, och är därför i behov av hjälp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och känslor i mötet med sjuksköterskan. Informationskällan utgörs av vetenskapliga artiklar från tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Background:Homeless persons who suffer of mental illness are one group which is marginalized worldwide. Homeless people have a fragmentary contact with healthcare and many of those who have drug abuse problems and mental illness are still undiagnosed. Still, this is not their only issue when various state agencies argue about who will take responsibility for this persons. Aim: To describe the factors that are perceived supportive or restrictive by homeless people with mental illness. Method: The material has been gathered via systematic and unsystematic searches and the study was designed as a literature review.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn.

Sedan slutet av 1990-talet har antalet långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero på arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Huvudsyftet med undersökningen är att utveckla omhändertagandet inom företagshälsovården. Följande frågor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhändertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohälsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 år. Genom retrospektiv genomgång av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende på sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohälsa, förekomst av livshändelser och tidigare psykisk hälsa.