Syftet med denna studie har varit att med uppgifter från UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i åldrarna 13-24 som påbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig själva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohälsa, förekomst av misshandel/våld under uppväxten och utsatthet för misshandel/våld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig någon gång och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer där alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppväxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld/övergrepp samt upplevt psykisk ohälsa.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet.Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion.

The purpose of this study was to investigate and analyse the consequences of being diagnosed with Asperger syndrome during adulthood. My ambition was to investigate the participants? perspective on how the diagnosis affected their lives and relationships with their partners. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How did the participants experience being diagnosed with Asperger syndrome? (2) What have the diagnosis meant to the participants? self-image and self understanding? (3) Have the diagnosis influenced the participants? understanding of their partners and have the diagnosis influenced the partners? understanding of the participants? The study is based on qualitative interviews with two men and two women living in Stockholm, Sweden.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008).

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige. En orsak till psykisk ohälsa är bipolär sjukdom vilken är en komplex affektiv sjukdom som karaktäriseras av perioder av svängningar i stämningsläget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Två självbiografiska verk analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i sex kategorier. Studiens resultat visade upplevelsen av att inte känna igen sig själv, möta en växande osäkerhet samt känslan av att känna sig ensam tillföljd av att vänner försvann.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård.

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child?s situation, when a parent is suffering from mental illness.Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty.

Background: Type 1 Diabetes Mellitus is a chronical disease that often occurs early in life. In 2005 around 7000 children in Sweden was estimated with type 1 diabetes. When a child gets a chronical disease it affects the whole family. The parents will be the ones who take the main responsible for the child´s care. Purpose: The aim of this literature review was to describe the parents experiences of living with a child with type 1 diabetes.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.