Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvårdnad ? eget arbete.

The purpose of this essay is to examine the everyday beliefs about mental illness surrounding the disease and how these are expressed and affects the sick life and identity. The focus is on the sick perspective, where a concept of norms, normalization and taboo forms a basis in the use of materials, which here consists of qualitative interviews and Internet forums. This is analyzed and then discussed with the help from structuralism and poststructuralism approach, where I mainly refer to the social anthropologist Mary Douglas, ethnologist Lars-Eric Jönsson and philosopher Michael Foucault. In the discussion vented even historical aspects of the subject and how these might have followed in our time and how beliefs about mental illness is created and maintained by the norms within a society / culture including the sick..

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som växer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållanden bättre än andra.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning??. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande.

Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

En amputation innebär både en fysisk och en psykisk påverkan vilket är relaterat till en lång rehabilitering och anpassning till den nya livssituationen. För att som sjuk-sköterska kunna optimera vården av den amputerade personen är det viktigt att ha en ökad förståelse för vad ingreppet medför. Syftet var därför att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa i samband med en planerad benamputation. I denna litteraturstudie låg 15 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet där två huvudkategorier med betydelse för upplevelsen av hälsa framkom; stödets betydelse och kroppsbildens betydelse. Stödet innebar de yttre resurserna i form av professionellt och socialt stöd.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vård, social situation, missbruk, vård- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkät. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv påverkan på patienternas medicinska vård och sociala situation. Det ledde också till en bättre kontakt med patienten, och förbättrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervägande positiv uppfattning även av vård- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som använts.

Långvarig stress ökar risk för ohälsa och sjukfrånvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhälle. En preventiv metod för stresshantering är Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention påverkar stress och generell psykisk hälsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmätning rapporterade två tredjedelar av deltagarna hög stressnivå (PSS?25).

Titel: Standardisering/anpassning som internationella marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrinNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Heiko Voeste och Olga GutmanHandledare: Akmal Hyder Datum: 2014 ? 05Syfte: Forskningen om upplevelseinriktade företags marknadsföringsstrategier anses vara otillräcklig, trots att denna industri tillhör den snabbt expanderande tjänstemarknaden. Vi valde därför att utföra denna forskning för att bidra till utvecklingen av teorin inom detta område.Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur internationella företag inom upplevelseindustrin arbetar med marknadsföringsstrategier, med avseende på anpassning och standardisering av marknadsföringsmixen.I vårt arbete har vi studerat:? hur upplevelseinriktade företag utformar sina internationella marknadsföringsstrategier;? olika faktorer som påverkar valet av strategier;? hur företag utformar marknadsföringsmixen för att skapa unika erbjudande för sina kunder.Metod: Vår empiriska undersökning baseras på kvalitativ forskning i form av flerfallstudier. Vi undersökte tre verksamheter som agerar inom upplevelseindustrin och har genomfört tio semi-strukturerade intervjuer inom dessa tre företag.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i denna studie var att de undersökta upplevelseinriktade företagen använder sig av både standardiserings- och anpassningsstrategier.