The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know.

We chose to study the groups for divorced children in Vellinge municipal because there was no evaluation made of these kinds of groups with the involved methods.Vellinge municipal has had groups for children to divorced parents since 2000. During this period of time the total numbers of children in these groups have expanded. As of now, there are two groups.Our goal with this study was to see which way the CAP, Children Are People, manual has been implemented in the every-day work in the group. Several studies have been made about CAP but not in the context of groups for divorced children. We have also examined results in other municipals that have implemented groups for divorced children into their social services.We have interviewed ten children and four social workers.

SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

SammanfattningI denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande är, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan få. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hälsa. Det är också utifrån den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Denna uppsats handlar om social ångest hos elever i skolan relaterat till skolans arbetssätt och redovisningsformer. Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattningar huruvida skolans arbetssätt och redovisningsformer kan medföra eller motverka att social ångest framkallas hos eleverna. Syftet var även att undersöka elevers åsikter om arbetssätt och redovisningsformer i skolan. Utifrån resultatet av enkätundersökningen, intervjuerna och det som tidigare forskats fram i ämnet drog vi slutsatsen att skolans arbetssätt och redovisningsformer både kan medföra och motverka att social ångest framkallas hos eleverna. Detta beroende på vilken hänsyn som tas till problem med social ångest i skolans vardagliga arbete..

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

This study aims to examine how social workers, in the Swedish social services, perceive and interpret LVU § 3 from a gender perspective. In total eight social workers participated in the study, attending interviews based on a vignette. From a gender perspective we wanted to found out how the social workers define "other socially destructive behaviour" and understand their thoughts about this subject. Moreover, we aimed to see if social workers perceive any differences between boys and girls behaviour. Based on several theories, two gender theories and concepts we have analysed our result from the interviews.

The interest of mindfulness has grown steadily during the last two decades. Mindfulness presence in the area of social work is mostly as an intervention offered to clients. However, the purpose of this study is to examine what implications the social worker?s mindfulness may have for the relationship with the clients. There is a lack of scientific studies focusing on mindfulness and the relationship between the client and the social worker.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

The purpose of this study was to examine why adventure treatment is mainly directed towards young men and how that can be related to the construction of masculinity.Our questions were:- What were the social workers thoughts and images about masculinity?- Why did they think adventure treatment were suitable for young men and for what reasons?- How did the social workers describe their role as treatment providers?This study was a qualitative study that was based on six interviews as well as observations. We tried to find patterns and deviations in our empirical material. Then we connected them with previous research and theories. The social workers described the typical client as a competitive kind of person, interested in physical activities and with boyish manners.

A relatively new sector in the world is the one concerning social enterprises and their development. Social enterprises are enterprises that are working with social objectives, their goal is not to make as much money as possible. This essay is looking at the development in social enterprises in two countries; Great Britain and Sweden and how the employee numbers in the enterprises have changed over time. The result shows a large increase in the number of employees in the enterprises in Sweden, however the enterprises in Great Britain does show a declining number of employees. This essay also tries to examine whether a couple of external factors, taken from a series of already existing theories, are affecting the possibility of development in these enterprises.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.