Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvÄrdnad inom psykiatrisk vÄrd. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vÄrd minst ett Är fick berÀtta om sina erfarenheter av transkulturell omvÄrdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vÄrd upplever sprÄket som ett hinder för omvÄrdnaden eftersom sprÄket Àr sÄ centralt inom psykiatrisk vÄrd dÄ samtal utgör en stor del under vÄrdtiden. Det visar ocksÄ att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter frÄn olika kulturer.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd ger rÀtt att vÄrda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vÄrd förekommer specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bÀlteslÀggning, tvÄngsmedicinering och avskiljning. Dessa vÀcker mÄnga kÀnslor och krÀver att sjuksköterskan arbetar med hÀnsyn och respekt. Relationen Àr en central del inom psykiatrisk omvÄrdnad och ska baseras pÄ tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ omvÄrdnadsrelationen.

En empirisk studie om sjuksköterskans ÄtgÀrder för att förebygga, hantera och bearbeta vÄld och hot frÄn patienterna..

Introduktion: Att nÄgon gÄng drabbas av psykisk ohÀlsa blir allt vanligare, dÀrför Àr betydelsen av forskning inom omrÄdet stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvÄrdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvÄrd men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvÄrd Àr begrÀnsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvÄrd samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

 Bakgrund.Psykosocial miljö Àr en viktig faktor inom psykiatrisk omvÄrdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbÀttringar hos patienter vid utskrivning.Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvÄrdnad, för att bidra till ökad förstÄelse hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Metod. Litteraturöversikten Àr en sammanstÀllning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat. Resultatet redovisas i rubrikerna BegrÀnsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner.

DOM HAR JU ÄNDÅ HELA TIDEN FÖRSÖKT ATT HJÄLPA MIG- ÄVEN OM DOM INTE HAR HJÄLPT MIG PÅ RÄTT SÄTT EN INTERVJUSTUDIE OM BRUKARES UPPLEVELSER AV PSYKIATRISK VÅRD LINA DAM FORMARE CARIN HASSELSKOG Dam Formare, L & Hasselskog, C. Dom har ju Ă€ndĂ„ hela tiden försökt att hjĂ€lpa mig- Ă€ven om dom inte har hjĂ€lpt mig pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. En intervjustudie om brukares upplevelser av psykiatrisk vĂ„rd. Examensarbete i Psykiatrisk omvĂ„rdnad, 91-120 högskolepoĂ€ng. Malmö Högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, Institutionen för vĂ„rdvetenskap, 2014. Bakgrund: Den psykiatriska vĂ„rden har en lĂ„ng och omvĂ€xlande historia, och psykiatrisk ohĂ€lsa betraktas idag som en vĂ€xande utmaning för samhĂ€llet.

Att arbeta som sjuksköterska pÄ en psykiatrisk akutmottagning innebÀr ansvar att ta beslut i komplexa situationer samt stÀller stora krav. För att underlÀtta bedömning av patientens vÄrdbehov och minska risken för subjektiva bedömningar genomfördes ett utvecklingsarbete genom införande av triageringsverktyget och beslutsunderlaget RETTS-Psy vid en psykiatrisk akutmottagning i VÀstsverige. Syftet med pilotstudien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats via semistrukturerade intervjuer med fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra teman kunde urskiljas.

Det rÄder brist pÄ forskning som berör psykiatrisk slutenvÄrd utifrÄn ett patientperspektiv och studier efterfrÄgas som pÄ djupet kartlÀgger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsÀttningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvÄrd. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvÄrden Àr starkt förknippad med de mÀnniskor de möter pÄ avdelningen.Patientgruppen blir pÄverkad av stÀmningen i personalgruppen vilket fÄr konsekvenser för deras upplevelse av vÄrden. Deltagarna uppskattar engagerad personal som Àr lyhörd för patientens behov och som ger stöd nÀr de behövs som bÀst.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken mÄn tillÀmpningen av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd uppfyller de rÀttssÀkerhetskrav som stÀlls pÄ denna form av lagstiftning. Psykiatrisk tvÄngsvÄrd innebÀr ett allvarligt ingrepp i patientens personliga integritet och det Àr dÀrför av stor vikt att de i lagen faststÀllda rÀttssÀkerhetsgarantierna Àr effektiva och verkar ÀndamÄls-enligt.Som utgÄngspunkt för uppsatsen tjÀnar de 753 domar och slutgiltiga beslut i mÄl om psykiatrisk tvÄngsvÄrd som meddelades vid dÄvarande lÀnsrÀtten i Göteborg under Är 2009. Vid granskning av dessa domar framkommer vissa grundlÀggande rÀttssÀkerhetsbrister, brister som snarare rör det sÀtt som lagen tillÀmpas pÄ Àn pÄ lagstiftningens utformning i sig. Det offentliga bitrÀdet och den sakkunniga lÀkarens roll Àr tvÄ exempel pÄ vad lagstiftaren ansett utgör garantier för den enskilde patientens rÀttssÀkerhet men som enligt min mening i den faktiskt processen inte nödvÀndigtvis fyller denna funktion.Uppsatsen bidrar Àven med att ge en övergripande bild av det rÀttsfallsmaterial som presenteras, dels utifrÄn demografiska och medicinska aspekter och dels utifrÄn vilka sakfrÄgor som berörs och i vilken utstrÀckning rÀtten vÀljer att bifalla ansökningar och överklaganden..

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund: I Sverige tvĂ„ngsvĂ„rdas 3000 personer varje dag utifrĂ„n Lagen om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd eller Lagen om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd. TvĂ„ngsvĂ„rd fĂ„r endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller pĂ„ grund av sitt psykiska tillstĂ„nd har ett nödvĂ€ndigt behov av psykiatrisk vĂ„rd, som inte kan tillgodoses pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n att personen Ă€r intagen pĂ„ en psykiatrisk vĂ„rdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd Ă€r autonomiprincipen, mĂ€nniskovĂ€rdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd inom slutenvĂ„rd.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvĂ„ng, Att bli frihetsberövad, Att fĂ„ adekvat stöd frĂ„n personal och familj, Att fĂ„ adekvat och kompetent vĂ„rd, Att inte fĂ„ tillrĂ€ckligt med information, Att inte bli bemött som en vĂ€rdig mĂ€nniska, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin autonomi, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen Ă€r baserad pĂ„ tre huvudfynd, Delaktighet, Information, MĂ€nniskovĂ€rde. Dessa fynd har diskuterats med hjĂ€lp av viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd, samt med hjĂ€lp av annan forskning inom psykiatrin..

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd ger rÀtt att vÄrda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vÄrd förekommer specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bÀlteslÀggning, tvÄngsmedicinering och avskiljning. Dessa vÀcker mÄnga kÀnslor och krÀver att sjuksköterskan arbetar med hÀnsyn och respekt. Relationen Àr en central del inom psykiatrisk omvÄrdnad och ska baseras pÄ tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ omvÄrdnadsrelationen.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Idag riktas allt mer fokus i samhÀllsdebatten och i politiken pÄ personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhÀllet skall kunna tillhandahÄlla enhögkvalitativ vÄrd och ett bra omhÀndertagande, men ocksÄ ur ett samhÀllsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvÄrdens kostnader Àr höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta nÀrmare pÄ om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvÄrdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare anvÀnts dÀr frÄgestÀllningen var fokuserad pÄderas subjektiva upplevelser av att erhÄlla Case management enligt ACT under en period avtre Är. Vidare granskades skattningar enligt KvalitetsstjÀrnan som utförts under en tre Ärsperiod.