Bakgrund: Specialistsjuksköterskan ska uppta patientberättelsen och utifrån sinspecialiserade kunskap om medicinska eller psykiatriska tillstånd göra en korrekt bedömning.Sjuksköterskan ska från sin bedömning sedan förse patienterna med adekvata vårdåtgärder. IGöteborg har andelen ambulansuppdrag som klassificeras som psykiatrisk sjukdom ökat desista åren. Med anledning av det planerar ambulanssjukvården i Göteborg en speciellpsykiatriambulans med dubbelkompetens, en sjuksköterska som har specialistkunskap inompsykiatri samt en ambulanssjuksköterska. I Stockholm skall en psykiatriambulans införas 1april 2015 men inte med dubbelkompetens. Anledningarna till planen att introducera enpsykiatriambulans är att utveckla den akuta prehospitala vården bland annat genom att hjälpapatienter med psykiatrisk problematik till rätt vårdnivå.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentationen ligger till grund för många beslut som fattas inom hälso- och sjukvården gällande patientens vård och behandling. Kvalitén på sjuksköterskors dokumentation är ett uppmärksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn på dokumentation och dess innehåll kartläggas. Syfte: Målet med studien är att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv på dokumentation av psykiatrisk omvårdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien baseras på data från intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor från två olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvård.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro.

Det vårdande samtalet utgör en betydande del av omvårdnaden inom psykiatrisk vård och är således psykiatrisjuksköterskans främsta redskap att använda sig av. Ett vårdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och där hälsoprocesser kan uppstå. Efter litteraturgenomgång i ämnet visade det sig att endast ett fåtal studier i ämnet är gjorda vilket innebär att det föreligger en betydande kunskapsbrist i ämnet. Författarnas förhoppning är att följande studie bidrar med värdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbättra omvårdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vårdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vårdaktivitet. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med förstämningssjukdom erfar det vårdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykiatrisk slutenvård är ett särskilt utsatt område inom hälso- och sjukvården sett till hot- och våldssituationer. Våld och psykisk sjukdom behöver inte ha ett samband, däremot kan psykisk sjukdom vara en av de bakomliggande faktorerna till aggressiva, utåtagerande och våldsamma beteenden. Sjuksköterskans uppgift inom den psykiatriska slutenvården är att ge hälsofrämjande omvårdnad utifrån patientens autonomi och välbefinnande. Vården kan se annorlunda ut eftersom självbestämmandet kan tas ifrån patienten och sjuksköterskans omhändertagande blir då allt mer väsentligt.Bergenmodellen rekommenderas av Stockholms läns landsting och är en modell som beskriver hur sjuksköterskan inom psykiatrin ska arbeta förebyggande mot hot och våld i det vardagliga arbetet.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vad god omvårdnad innebär inom den psykiatriska slutenvården samt hur omvårdnaden med Bergenmodellen som stöd kan förebygga hot och våld på avdelningen.MetodEn kvalitativ semistrukturerad intervjumetod valdes. Sex intervjuer genomfördes inklusive en pilotintervju.

En reglering av den psykiatriska tvångsvården har funnits i Sverige sedan lång tid tillbaka och har genomgått ett stort antal reformer. 1992 trädde Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i kraft. Utredningar som genomförts sedan lagstiftningens ikraftträdande visar dock på att tillämpningen av LPT inte alltid fungerar optimalt. Flertalet lagrevisioner har vidtagits i syfte att förbättra lagstiftningen samt för att stärka den enskildes rättssäkerhet.Syftet med uppsatsen är att, genom en övergripande granskning av lagen om psykiatrisk tvångsvård och med särskilt fokus på den öppna tvångsvården, åskådliggöra lagtekniska konstruktioner som är inkonsekventa eller motstridiga. Dessutom är syftet att granska huruvida tillämpningen är i överensstämmelse med lagstiftningens syfte och innehåll samt med de grundläggande principerna inom LPT.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.MetodFöreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.ResultatStudien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.