Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, är en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. Skolgården är den kontext där barnet ofta leker och där fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket är av grundläggande betydelse för god hälsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgårdsmiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där undersökningsgruppen bestod av fyra barn i åldern nio till 13 år.

Osteochondros är en relativt vanlig sjukdom med en multietiologisk grundorsak, med ärftlighet som den viktigaste och biomekanism som den näst viktigaste.När fragmentet sitter på ett lättåtkomligt ställe och med operation i tid innan benbiten ställt till med skada har hästen en god prognos. Rehabiliteringstiden ligger på ca 2 månader och sedan kan unghästen eller den vuxna tävlingshästen börja tränas på allvar och tävla med nästan lika bra resultat som en häst utan OCD.Det vanligaste stället som drabbas av OC är hasleden. Föl kan få lesioner som försvinner, men ingen förändring sker efter ca 12 månaders ålder, beroende på vilken led som drabbas. Därför är s.k. friröntgen onödig innan fölet blir 1 år.Frakturer i kotleden kan antingen vara POF/Birkelandsfrakturer, eller bero på trauma utan något samband med ärftlighet m.m.

Undersökningen avsåg att testa användbarheten av modellerna i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1998:1,Bil A för att riskbedöma olika arbetsplatser i ett verkstadsföretag. Bil A beskriver en förenklad metod för riskbedömning.Avsikten var att undersöka både tunga och lätta arbeten som tillsammans någorlunda väl representerade arbetet i verkstaden. Man ville riskbedöma arbetsplatser, där det förekom belastningsskador samt leta fram lätta arbetsuppgifter, där personal med rehabiliteringsbehov skulle kunna arbetsträna.Sammanlagt undersöktes arbetsplatser som sysselsätter ca 160 personer . I verkstaden arbetar ca 450 personer.Man gick igenom 5 ?tunga? arbetsplatser och 8 ?lätta? arbetsmoment tillsammans med arbetsledare eller arbetare.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta.

Delaktigheten på den öppna arbetsmarknaden är låg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgångsrik i att hjälpa denna målgrupp att nå, få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig på arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien är att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skräddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för två deltagare, som har nått en praktikplats där de trivs och kommer till sin rätt.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) används vid träning i syfte att förbättra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering används NMES till att förbättra läkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jämfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med långsamma muskelfibrer först. Därefter aktiveras snabba muskelfibrer.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer. Att få en cancerdiagnos innebär att drabbas av en mycket allvarlig sjukdom. Med ett bra omhändertagande med helhetssyn på patienternas behov, god kontinuitet och adekvat information kan vården upplevas som konsekvent och sammanhängande. I många fall kommer beskedet om cancer plötsligt och det är svårt att vara förberedd. Cancervården innefattar vård från många olika specialiteter och det kan vara svårt för patienten att orientera sig under vårdförloppet.

The purpose of this essay was to investigate the view of what kind of role the personal assistant has in disabled people´s life and sexlife and how conceptions of a "normal" life and "to live like others" can be identified related to this. My research questions was: What does the expression "to live like others" mean to the organisations? What is the view in the organisations of the personal assistant´s role in the client´s life? What is the view in the organisations of the personal assistant´s role in the client´s sexlife? What is the view in the organisations of disabled people´s rights to get assisted help with sex? I chose to do semistructured interviews with different organisations related to disability and assistance and I analysed the interviews with theoretical aspects of social constructivism, the principle of normalization and the theory of SRV (Social Role Valorization), autonomy, individualism and models of action. My main conclusion were that the views of disabled people´s sexuality and the personal assistant´s role in disabled people´s sexlife were widely separate. However, almost all of the organisations were pointing out the autonomy of the individual and the importance of setting the limits.

Afasi, en förvärvad språkstörning som påverkar kommunikationsförmågan, kan följa som sekundärt symtom till hjärnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmågan kan påverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmärksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och påtalat att det behövs utökad kartläggning. Syftet med studien är att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med särskilt fokus på arbetet med närstående. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner där logopeder (n=6), i Sydostsverige, från tre olika verksamheter deltog.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.