Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.

En empirisk studie om sjuksköterskans åtgärder för att förebygga, hantera och bearbeta våld och hot från patienterna..

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

 Bakgrund.Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning.Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat. Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner.

DOM HAR JU ÄNDÅ HELA TIDEN FÖRSÖKT ATT HJÄLPA MIG- ÄVEN OM DOM INTE HAR HJÄLPT MIG PÅ RÄTT SÄTT EN INTERVJUSTUDIE OM BRUKARES UPPLEVELSER AV PSYKIATRISK VÅRD LINA DAM FORMARE CARIN HASSELSKOG Dam Formare, L & Hasselskog, C. Dom har ju ändå hela tiden försökt att hjälpa mig- även om dom inte har hjälpt mig på rätt sätt. En intervjustudie om brukares upplevelser av psykiatrisk vård. Examensarbete i Psykiatrisk omvårdnad, 91-120 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Den psykiatriska vården har en lång och omväxlande historia, och psykiatrisk ohälsa betraktas idag som en växande utmaning för samhället.

Att arbeta som sjuksköterska på en psykiatrisk akutmottagning innebär ansvar att ta beslut i komplexa situationer samt ställer stora krav. För att underlätta bedömning av patientens vårdbehov och minska risken för subjektiva bedömningar genomfördes ett utvecklingsarbete genom införande av triageringsverktyget och beslutsunderlaget RETTS-Psy vid en psykiatrisk akutmottagning i Västsverige. Syftet med pilotstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa sjuksköterskans erfarenhet av införandet och arbetet med RETTS-Psy. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats via semistrukturerade intervjuer med fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och fyra teman kunde urskiljas.

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken mån tillämpningen av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård uppfyller de rättssäkerhetskrav som ställs på denna form av lagstiftning. Psykiatrisk tvångsvård innebär ett allvarligt ingrepp i patientens personliga integritet och det är därför av stor vikt att de i lagen fastställda rättssäkerhetsgarantierna är effektiva och verkar ändamåls-enligt.Som utgångspunkt för uppsatsen tjänar de 753 domar och slutgiltiga beslut i mål om psykiatrisk tvångsvård som meddelades vid dåvarande länsrätten i Göteborg under år 2009. Vid granskning av dessa domar framkommer vissa grund¬läggande rättssäkerhetsbrister, brister som snarare rör det sätt som lagen tillämpas på än på lagstiftningens utformning i sig. Det offentliga biträdet och den sakkunniga läkarens roll är två exempel på vad lagstiftaren ansett utgör garantier för den enskilde patientens rättssäkerhet men som enligt min mening i den faktiskt processen inte nödvändigtvis fyller denna funktion.Uppsatsen bidrar även med att ge en övergripande bild av det rättsfallsmaterial som presenteras, dels utifrån demografiska och medicinska aspekter och dels utifrån vilka sakfrågor som berörs och i vilken utsträckning rätten väljer att bifalla ansökningar och överklaganden..

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin..

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Idag riktas allt mer fokus i samhällsdebatten och i politiken på personer medallvarlig psykisk sjukdom. Man debatterar dels hur samhället skall kunna tillhandahålla enhögkvalitativ vård och ett bra omhändertagande, men också ur ett samhällsekonomisktperspektiv. Den psykiatriska slutenvårdens kostnader är höga och debatten handlar ofta omhur dessa kostnader skall kunna reduceras.Denna studie vill titta närmare på om metoden Case management enligtAssertive Community Treatment (ACT) kan bidra till att den psykiatriskaslutenvårdskonsumtionen minskar för personer med allvarlig psykisk sjukdom. För attgranska detta har intervjuer med fyra brukare använts där frågeställningen var fokuserad påderas subjektiva upplevelser av att erhålla Case management enligt ACT under en period avtre år. Vidare granskades skattningar enligt Kvalitetsstjärnan som utförts under en tre årsperiod.