Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases?    The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif?s and Hovland?s (1961) Social judgement theory.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité.

ABSTRACTAim: The aim of this study is to chart the experiences of Swedish general psychiatric care on a Swedish University hospital from a relative?s point of view. The study focus on how they are meet, satisfaction with and participation in the care. The study is done as an improvement project.Methods: The study was conducted by performing semi-structured interviews with eight close relatives to patients on a general psychiatric ward. The interviews lasted for 20-40 minutes.Results: The result shows that relatives are satisfied with the way they are meet by the staff on the ward, that they appreciate staff that are open, down to earth and are inviting to form a good relationship.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Arbetsterapeuter inom psykiatrin använder i stor utsträckning bild som terapeutiskt medel i behandlingen. Trots detta finns begränsat med forskning inom ämnet. Stftet med denna studie var att identifiera arbetsterapeuters erfarenheter av verksamma komponenter hos bild som terapeutiskt medel. Intervjuer har gjorts med arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet som använt bild inom behandlingen i minst ett år. Intervjuerna har byggt på att informanterna fått berätta om ett patientfall där bilden varit ett lyckat inslag i behandlingen.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.