Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå..

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010 Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Ma?nga patienter som a?r fo?dda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och a?r vid hysterektomi ra?dda att fo?rlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avla?gsnande av livmodern, a?r ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomga?r cirka en av tio patienter fo?dda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi pa?verka sexualiteten och den sexuella fo?rma?gan.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.