Syftet med denna uppsats är att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolår 7-9. Vidare är syftet att få inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lärare fått ge sin syn på diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att använda en kvalitativ intervjumetod, då vår mening var att ha en mer öppen intervju med våra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi läst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att främja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser är till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lärarnas kompetens i ämnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

This paper is concerning students' with reading and writing difficulties and dyslexia. This paper clarifies the difference between reading and writing difficulties and dyslexia. The essay also gives an insight into dyslexia in an historical perspective. The purpose of the paper is to find out if teachers believe that students with a diagnosis of dyslexia may be more or different help than students with other reading and writing difficulties. By answering this question, I conducted a survey study in two schools in two municipalities.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att patienten ska kunna delta och vara motiverad till att förbättra sin psykiska hälsa. Patienter med borderline personlighetsstörning (BPD) och självskadebeteende är patientgrupper som omnämns med en negativ attityd inom psykiatrisk omvårdnad. Vårt syfte med studien är sjuksköterskors beskrivning av faktorer som kan påverka vårdrelationen med patienter med BPD och självskadebeteende. Metoden är systematik litteraturstudie där sökning av vetenskapliga studier har gjort i databaserna OneSearch beta, Medline , Cinahl och PSYC-info. Studierna granskades utifrån modifierade kvalitetbedömningsprotokoll.

Sammanfattning Bakgrund: När människor blir patienter inom psykiatrisk vård upplever de sig ofta utlämnade till andras välvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vården kan ibland vara svår att särskilja. Det finns en stor aktualitet i ämnet delaktighet då patienters rättigheter, självbestämmande, inflytande och ansvar i vården på många sätt står i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vård Metod: Metoden är en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras på en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att få veta, att utgå från patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekräftelse i vårdrelationen är viktigt för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet. Om en patient har en känsla av att bli sedd, hörd, förstådd, respekterad som individ och bekräftad av vårdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstå och utgöra en god grund för delaktigheten.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanställer resultat från sju olika internationella forskare och appliceras sedan på den svenska skolan. Syftet är att ge svar på forskningsfrågorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lärare och annan personal är essentiellt, samt att man behöver ha lärare som är utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom är det viktigt att ha resurser till rätt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av psykossjukdomar. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen är dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter återinsjuknar i psykos och behöver vårdas inom slutenvård. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vårdas inom sluten psykiatrisk psykosvård uppfattar läkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med läkemedelsadministrering har betydelse för deras inställning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett barnperspektiv.

Den här studien jämförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras föräldrar medverkat i ett föräldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova användes för att avgöra om grupperna skiljde sig åt i hur mycket beteendeproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.