SUMMARYThe riding school horse is the base for the riding school. Riding schools are looking for a suitable horse that meets their demands for exterior, age, education, temperament, price and sustainability. Many different aspects may define the sustainability of the riding school horse; of them is how long life the riding school horse has in riding school activity. Previous studies have shown that the riding schools requirements are 8-12 years life span in the riding school.The purpose of this study was to describe the Swedish riding school horse life span in riding schools and at what age the riding school horses were recruited, disposed and the reasons for disposal. Information about the riding school horse life span in riding schools and reasons for disposal can provide important understanding regarding the importance of health for the riding school horse, riding school economy and profitability in the riding school.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att lyfta och problematisera bilden av prostitution och dess aktörer bland socialarbetare. Våra forskningsfrågor har rört hur socialarbetare beskriver prostitutionen och dess aktörer utifrån orsaker, motiv och konsekvenser samt utifrån kön, sexualitet, klass och kultur. Dessutom har vi undersökt vilka föreställningar de utgår från i sina beskrivningar. Vi har intervjuat sju stycken socialarbetare som arbetar eller har arbetat med prostitutionens aktörer, inom socialtjänsten i Göteborg och Malmö. Vi har gjort en diskursivt inspirerad analys, och vår teoretiska tolkningsram har utgått ifrån queerteori och socialkonstruktivism för att svara på våra forskningsfrågor.

The aim of this thesis is to use Gabriel Tardes theories concerning imitation, repetition and the public opinion as a way of understanding how transmedial communication develops over time. This involves a study of social media, traditional press and public organizations in relation to each other. The campaign, What are you doing? (Vad håller du på med?, 2013), launched by the Swedish military as a way of drafting more soldiers, is used as an example of how the theories can be applied to help us understand connections, patterns and social behavior in the rapid mutation and viral spreading of information. By discussing the campaign and its effects, the ambition is to give an understanding of how a campaign of this scale could be planned for and structured.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hälsa och välbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). Jämförelser gjordes även mellan kön och åldrar. Urvalet gjordes från medlemmar i Gävleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnorn 30, män n 26) med ett åldersspann mellan 19-76. Använd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mätinstrumentet Ryff?s Psychological Well being Scale.

The aim of this master thesis is to gain greater knowledge of interpersonal communication. This study explores on one hand how interpersonal communication can be used as an important part of reference work in a Swedish electronic synchronous reference service, and on the other how interpersonal communication affects the relationship between user and librarian. By using communication theory and establishing a positive relational contact with the user in the electronic environment, the outcome of the reference encounter can be successful for both the librarian and the user. Furthermore, the importance of recognising relational barriers is of great relevance to the relational contact. The scope of this master thesis is to find what relational factors are used and can be used in the interaction between user and librarian.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

The aim of this study was to develop and psychometrically evaluate an instrument for measuring the impact from chronic pain on daily life. Traditionally psychometric evaluation is done with parametric methods even if the items are ordinal data. In this study the instrument to be developed is solely based on ordinal data, and the psychometrically evaluation is done with both traditional methods (i.e. parametric statistics) as well as with non-parametric methods. These two different ways of psychometrically evaluation are then compared with each other.

Perifera nervskador uppkommer oftast till följd av trauma mot nervstrukturerna. Karpaltunnelsyndrom innebär att det har blivit en skada på n. medianus till följd av tryck mot nerven. Symtom som uppkommer vid skadan är stickningar, domningar och smärta i nervens utbredningsområde och patienterna vaknar ofta på nätterna till följd av parestesier i den drabbade handen. Tarsaltunnelsyndrom liknar karpaltunnelsyndrom och innebär att patienterna drabbas av stickningar och domningar i n.

 Sammanfattning Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt.

There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. Thispaper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience ofanabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on thefocus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. Forcollection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, inrelation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursivepsychologists, interpretative repertoires and subject positions.

IntroductionSuccessful training is a key for athletes to make progress in their development. Training must not just involve overload, but also must prevent the combination of excessive overload plus inadequate recovery. Athletes can experience short-term performance decrement without severe psychological or lasting other negative symptoms. Too much hard exercise or too little sleep can cause overtraining, a condition in which the subject can prevent to be away from the sport for several weeks or months. Previous studies have detected that it is important to avoid overtraining.

How can man´s place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Vården och idrottsledarens sätt att agera och uttala sig om behandling och prognos påverkar idrottaren på ett sätt som både kan stärka, men även minska tilltron till sin egen förmåga varför vikten av optimalt stöd och omhändertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, särskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner på trauma är starkare än hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vem som har ansvaret för att barn och ungdomar får det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos tränare, föräldrar och fysioterapeuter samt om det finns någon handlingsplan för de som inte lyckas återgå. Metod: Kvalitativa intervjuer med tränare, föräldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i åldern 12-16 år från olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansåg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en känsla av kognitiva, emotionella och beteendemässiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansågs större ju yngre barnen var.