Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author?s translation from Swedish to English) (Asperger & Frith, 1998, s. 21) This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability.

Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut,vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara attmänniskors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikandepersoner är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets?idioter? eller dagens förståndshandikappade.Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade uppleverbemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare ärsyftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något somlindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

BackgroundThe lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms.

Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjänster respektive Danmarks mer tillåtande inställning, upplevs av kvinnor som säljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera på de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rättigheter - och skyldigheter, rådande attityder i samhället samt hur dessa kan tänkas påverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsäljande kvinnor och sex professionella på området framkommer det en tydlig distinktion mellan de som säljer sex på gatan och de som säljer sex inomhus. Med hjälp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsätt på sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. Utifrån en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende på risk- och skyddsfaktorer.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Studenterna är en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna får utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingår inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgångsrikt och påverka, är beroende av lärosätets förhållningssätt till studenterna och stöd under studiernas gång. Syftet med examensarbetet är att göra en kartläggning av studiemiljön för studenter på termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlägga förhållanden i arbetsmiljön måste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. Därav måste undersökningen belysa såväl förhållanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lärarledd som icke lärarledd undervisning, relationer med föreläsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever.