Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier.

Föreliggande empiriska, kvalitativa studies syfte är att undersöka begreppet självbild med utgångspunkt i psykodynamisk och interaktionistisk forskning. Frågeställningarna är Hur används begreppet självbild ur psykodynamisk och interaktionistiskt perspektiv av föräldrar till barn mellan fem och tio år? och Vad kan föräldrars självbild säga om begreppet självbild? De fem halvstrukturerade intervjuerna omfattar frågor om informantens syn på sig själv i samband med föräldraskap och frågor vars syfte är att få informanten att analysera begreppet självbild utifrån sin egen syn på begreppet. Informanter är högskoleutbildade. De är mellan 33 och 48 år gamla.Resultatet visar att informanterna använder begreppet självbild i vardagligt tal.

Aim: The aim of the study was to examine the effects of ?Rehabilitation with psychotherapy and yoga in group? with cancer patients, regarding physical, social, emotional and functional wellbeing. The participants? health and satisfaction with the project were also evaluated. Method: The evaluation was made with quantitative method and descriptive, longitudinal design.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD?Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys.Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart.

The purpose of this comparative study is to investigate how certified family therapeuts, with base professions psychologist and social counsellor respectively, construct boundaries through language. The study aims to demonstrate and analyse how the two professions present each other, through similarities and differences. For the purpose of definition and elucidation, the study comprises five main themes (see Appendix). The first theme is concerned with motives for choosing a professional career in family therapy. The second theme investigates conceptions of the professional role, while the third theme looks at professional practise and the implications of family therapy work.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman.

Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervägande del är kvinnor? Syftet med studien har, utifrån antagandet att psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män ungefär lika, varit att undersöka om mäns och kvinnors eventuellt skilda förväntningar på en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgångspunkt i syfte att ge uppslag snarare än generaliserbara svar.Respondenter var medarbetare på olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% män, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkät vars  utgångspunkt hämtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mäns och kvinnors förväntningar.Som alternativ till kön har studien även prövat självskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundläggande förhållningssätt i betydelsefulla relationer.Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhållandevis överens om terapeutens första prioritet ? att hålla fokus på patientens problem och mål med terapin.

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen.Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin.Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme.Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall.Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi..