The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients? personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed.

Bipolar disorder is a severe, affective illness which causes a person to alternate between episodes of pathologically elevated mood (mania) and depression ? in between these episodes the mood is normal. The length and intervals between the episodes are highly variable among the ill, as are the severity which is divided into two major subgroups: bipolar I and II. Bipolar I disorder is the most severe because of the patient?s inability to realize that he or she is currently in a manic phase, in the case of bipolar II disorder, the patient is aware that he or she has an abnormally raised mood, a state which is called hypomanic state instead of manic.

Bakgrund: I dag upplever många närstående till personer med psykisk ohälsa svårigheter i att bli delaktiga i den professionella vården. Närstående beskriver vårdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohälsa. Det beskrivs att vårdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vård samt till närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till personer med psykisk ohälsa i kontakten med den professionella vården. Metod: Litteraturstudie baserad på självbiografier med analysförfarande utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion: Psykisk ohälsa beskrivs idag som ett hälsotillstånd som är vanligt bland patienter på sjukhus, de senaste åren har psykisk ohälsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter är det viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa för att på ett hälsofrämjande sätt hjälpa patienten, därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vårdar patienter med psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vård upplever mötet med patienter som har psykisk ohälsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med åtta stycken sjuksköterskor på en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket på dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

 Extra high requirements are made on all systems in health care that they are functional and usable,´something, however, that is not always the case. At Emergency Admissions at Sahlgrenska University´Hospital many systems are in use at the same time and it happens that much overhead is caused by having to fill in the same information in different places. In addition, data that is gathered is to a large extent saved in free text format, which means that it cannot be used in a larger context such as research, quality control or for decision support. Data is saved in the patient file only for the treatment process of the individual patient.A data collecting system with decision support functionality could be a first step towards reducing Emergency Admissions? costs and patients? waiting times by providing a structured method of data collection.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det är allmänt känt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela världen. Den allmänna attityden i samhället gentemot personer med psykisk sjukdom är oftast negativ och att känna rädsla är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård på allmänsjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts på ett systematiskt sätt där tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, värderats och analyserats.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

Background: Cancer disease is one of the most common diseases in Sweden andradiotherapy is one of the regimens available for the treatment of cancer. Radiotherapycan be delivered as single treatment or be divided into several fractions that last forweeks. Radiotherapy can cause side effects that may occur during or at the end oftreatment. Information and communication is an integral part of all treatments and care.The oncology nurse should attempt to ease for the patients to communicate, participatein the care, receive information and enhance the ability to self-care.Aim: The aim of the study was to examine the patients? needs for communication andinformation with oncology nurse during their meeting through radiotherapy.Method: This pilot study was conducted on six patients with different cancer diagnosis.It was a qualitative study, were data was collected through individual interviews usingsemi-structured questions.

During the last Century a tremendously technical advancement has taken place and brought a change in society, which has affected workplaces in a monumental way. Many heavily and moveable physical working tasks at the work placement have been replaced with much easier and sedentary tasks.Two of the major reasons for sick absence in Sweden are illness in the locomotive organs and pain, which can be treated and prevented with physical activity on a large scale. Many employers offer their employees? subsidized exercise cards, which can be used during their free time. A health care exercise hour is one benefit that employers can offer their employees and normally takes place once a week during fully paid working time.

This essay describes my work as a director in a specialized orientation within psychodrama, surrealistic psychodrama. Using the language and performance techniques of theater and under the guidance of a director, psychodrama creates an improvised narrative or story. The essay describes several dramas I have directed, reflecting on my actions and choices as a director and group leader. I examine whether my working method has allowed me to be spontaneous and creative, which I believe the example of "The dangerous bear" demonstrates. The process enabled me to establish trust and receptivity so that a newly constituted group dared to investigate conflicts in symbolic ways associated with illness and death.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll.

Children and youth inactivity and sedentary at school is increasing. This means that some of the students have a significant unhealthy lifestyle with physical inactivity, which in turn implies risks of suffering from various diseases, including obesity, type 2 diabetes and cardiovascular disease, all related to a sedentary lifestyle. To prevent illness, it is important that children and young people early get a positive attitude towards physical activity.The purpose of this study was to study the causes of child and adolescent physical inactivity in school, based on teachers 'and parents' perspectives.A qualitative research has been selected. To achieve the study objectives, the author has conducted seven semi-structured interviews, with an appropriate choice of five teachers and two parents with children in school. Data was analyzed with a manifest content analysis.The results show that teachers and parents felt that physical activity is a protective factor for children's health.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.

Bakgrund: Patienter som återfinns inom den psykiatriska vårdkontexten och som lider av samtidig psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom, eller dubbeldiagnos, riskerar att mötas av stigmatiserande förhållningssätt på grund av okunskap och förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna studie var att, genom att intervjua patienter med dubbeldiagnos, belysa deras upplevelser av vårdares bemötande inom den psykiatriska vården. Metod: För att få en djupare förståelse av fenomenet bemötande användes en fenomenologisk-hermeneutisk metod efter inspiration av Lindseth och Norberg (2004). Tre forskningspersoner intervjuades om sina upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård. Resultat: I resultatet framträdde fyra teman; att vara i underläge; att bli medveten om sitt sammanhang; att bli väl mottagen och att bli sedd som en person.

Heart failure is an illness that requires life-long treatment and often affects everyday aspects of a person?s life. Self-care is a significant part of the treatment. Good self-care resources make it possible for people with heart failure to make the lifestyle changes they often need to maintain or improve their level of health. Self-care means having knowledge of and being able to recognize the symptoms and signs of deterioration that can occur with heart failure, so that the person can take appropriate measures ? and it also means knowing when it is time to seek professional help.