Stressrelaterad långtidssjukskrivning för depression, ångest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste årtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingå i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs är av största vikt för tillfrisknande och återgång till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt är därmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbättringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bättre? I detta examensarbete har utgåtts från deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till någon speciell metod.

Bakgrund: För patienter med långvarig sjukdom är kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En väg till ökade kunskaper är via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid långvarig sjukdom. Metod: Studien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med känsla av förståelse och respekt samt en relation som bygger på en öppen dialog har grundläggande betydelse för deras lärande.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

Den psykiska ohälsan bland elever ökar. Skolsköterskor möter idag många etiska och moraliska problem. Skolsköterskor ägnar mycket tid åt att stödja och hjälpa barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön. Sju skolsköterskor från Norra Sverige deltog i studien.

The objective of this thesis was to examine and analyse how various directors within old-age care, the resident-coordinator, nursing-staff, and the dementia-team apprehend the organisation of dementia nursing homes in the municipality. Our questions were the following:How important is it that the care-receivers are examined and diagnosed?Do the respondents experience difficulties with non-differentiated dementia nursing homes?Which are the advantages and disadvantages for care receivers/patients and nursing-staff if dementia care homes are differentiated according to the care-receivers dementia diagnosis and phase of illness?Are there alternative solutions to the way the municipality organise the residence for carereceivers today that might improve the situation for care-receivers/patients and nursing-staff?How does cooperation or the lack of it mint the conditions for care in dementia nursing homes?Which goals does the municipality have for the organisation of dementia care?Our approach was a qualitative method consisting of interviews to answer the objective of this thesis and our questions. Our findings are supported by a sociological analysis of organisations. Our findings show that there is a conflict of interest between the principle of permanent residence which imply that the care-receiver should not have to move against her or his will and between the use of differentiated dementia nursing homes.

SammanfattningDetta arbete tar upp de viktigaste fysiologiska förändringarna hos den åldrande hästen, hur dessa påverkar hästens beteende och behov, och hur det i sin tur påverkar den omvårdnad hästen har behov av. Sjukdomar som i större utsträckning drabbar äldre hästar än yngre tas upp, och fokus ligger främst på att så långt det är möjligt förebygga dessa. I de fall detta inte är möjligt ligger fokus på att göra livet för den sjuka hästen så symtomfritt som möjligt. Den åldrande hästens näringsbehov tas upp, samt hur detta kan påverkas av olika sjukdomar. Med åldrande hästar menas i detta arbete hästar i åldern 20 år och uppåt.SummaryTreating older horses for illness and injury becomes more and more common.

The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual?s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation.

 Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence.Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service.The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service.The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation.

Bakgrund: En psykossjukdom är en sjukdom som inte bara drabbar personen själv utan hela dennes familj. Hela familjens livsvärld påverkas och familjelivet ansträngs hårt. Den psykossjuka familjemedlemmen erfar världen på ett annorlunda sätt. Vanliga symtom vid en psykos är bland annat hallucinationer och vanföreställningar. En bra vårdrelation mellan vårdgivare, den sjuka psykossjuka familjemedlemmen och anhöriga är en förutsättning för återhämtning.Syfte: Få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelse av att leva med en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framträdde ur data.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har under de senaste 100 åren utvecklats, däremot har synen på psykisk ohälsa inte följt samma process. Allmänheten ochsjukvården har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohälsa på grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvården är ett problem eftersom det är det största forum dit personer med psykisk ohälsa kan vända sig för hjälp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkätfrågor.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva känslor?.

The aim with this study is to examine and analyze how the employees at two residential care homes for unaccompanied refugee children work with the children during their pending decision for asylum in Sweden. The purpose is to gain insight into the employees? daily work with the target audience and how they handle decisions with the children. The method to collect data is to carry 6 interviews with the employees at the residential care home. The interviews were semi-structured with purpose of letting the interviewee lead the content of the interview.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.

ABSTRACTBogren, E & Dahl, C. 2010.Åtta personalchefers syn på friskvård. C-uppsats i Folkhälsovetenskap 15 hp, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan Gävle. Purpose: The purpose of the study was to investigate staffmanagers opinions about keep- fit activities.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en särskild tonvikt på affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lärare från gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, Förhållande till eleverna och Åtgärder.