Sök:

Sökresultat:

4533 Uppsatser om Psychiatric nursing och nursing care - Sida 54 av 303

Friskvårdsersättning och vårdpersonalens hälsa samt arbetsförmåga

Background:Public health is a concern of many important areas of society and it`s important that Sweden works with the health of the individual through the eleven public health areas. Health isn`t longer only a objective but even a resource. That`s why the society works with the health of the individual through a salutogenic perspective, about what can preserve or enhance the health of the individual.Aim:The aim of this study is to find out what the staff at a nursing home has views of what health can bring, and also study how health affects their ability to work. Also to study the employee`s apprehension of the wellness reimbursement that employer offers them.Material and Method:A qualitative method was used to obtain results from eight interviews with health care workers in Skåne. Interviews were transcribed and analyzed using content analysis.Results:For the interview person?s health means to feel good and be healthy.

Bröstcancer och sexualitet : patienters upplevelser och sjuksköterskans förhållningssätt

For a woman who has been diagnosed with breast cancer, there can be many negative things that effects her life. It is a great shock that changes her life and can include a sense of lost femininity and a decreased sexual desire which can be both physical and psychological. The basis of this literature review is from 17 scientific articles which evaluate the changes in cancer patient's body image and sexuality during their illness and treatment. This study illustrates patient's experience of the nursing and difficulties which obstructs the nurse from talking about sexuality whit the patient. The study also showed that the patient had a desire to discuss these sexuality issues with a nurse..

Andlig omvårdnad i Gulbarga, Indien - en empirisk studie över hur sjuksköterskan svarar på patientens andliga behov.

Bakgrund: Patienter som genomgår en svår livskris, till exempel vid en livshotande sjukdom, kan uppleva ett andligt lidande. Det är viktigt att dessa patienter får stöd av sjuksköterskor som har kompetens i att uppmärksamma patientens andliga behov. Andlig omvårdnad höjer välbefinnandet för patienter som upplever andligt lidande. Andlig omvårdnad kännetecknas bland annat av aktivt lyssnande, relationsskapande, lyhördhet för patientens behov samt en öppen och ärlig kommunikation. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur indiska sjuksköterskor svarade på de andliga behoven hos patienterna.

Motiverande faktorer i det dagliga arbetet hos undersköterskor

AbstractThe aim of the present study was to investigate what kind of factors contributed to motivate a group of nurses at a nursing home in western Sweden to to perform their work. Furthermore, the authors wanted to investigate whether the staff nurses felt that the leader helped to increase or reduce the perceived motivation to perform such work, and the way in which staff nurses perceived their relationship to the leader. The study is based on Herzberg's (1959) two-factor theory, Hackman and Oldham's (1980) work designs theory and Leader-member exchange (LMX) theory, and those theories are the basis of the study's structure. The study was of a qualitative property, interviews were conducted with seven nurses and was structured, the questions concerned their subjective experience of motivating factors in their everyday work. The results of this study demonstrated that respondents experienced confirmation, the meaningfulness of the work, work colleagues, beneficiaries of care and residents' families as contributing factors to motivate them in their daily work.

Intensivvårdssjuksköterskans delaktighet i etiska beslut i livets slutskede

Introduktion: Intensivvårdsjuksköterskan arbetar nära patienter i livets slutskede och etiskabeslut är vanligt förekommande. Sjuksköterskans nära relation till patient och närstående gerhenne/honom kunskap som kan underlätta för läkaren i det medicinska avgörandet i att avbrytaeller att avstå från livsuppehållande behandling. Beslutsprocessen är svår och upplagd i flera stegdär sjuksköterskan kan medverka i alla steg utom själva beslutet.Syfte: Undersöka vilken delaktighet sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar har i etiskabeslut i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie som bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna CINAHLoch PubMed samt manuell sökning.Resultat: Läkaren har det lagliga ansvaret och sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessenskiljer sig åt i de olika länderna. Att inte få delta leder till en moralisk stress för sjuksköterskorna.Läkarna bjuder ofta inte in till diskussion. För att få en trygg vård är lagarbete och öppenhet förvarandras professioner viktiga.Diskussion: Det finns ett missnöje bland sjuksköterskorna att inte bli hörsammade och de flestaönskar ett ökat inflytande i beslutsprocessen.

"Hellre vara smutsig en dag extra än att inte komma ut" : En kvalitativ studie om fyrtiotalisters sociala behov

People born 1940-1949 will be more demanding regarding help from the elder care than previous generations. The explanation often proposed is that people born in the 1940?s grew up after the Second World War when cultural changes took place in society. The aim of this qualitative study was to describe the social needs of people born in the 1940?s today, in order to make cautious assumptions about what type of social needs elder care is likely to face in the future, when the older people becomes in need of elder care.

Granskning av sjuksköterskans journalföring gällande emotionell hälsa hos patienter som genomgått allogen stamcellstransplantation

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt.

Omvårdnad vid missfall : En utmaning för sjuksköterskor

Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall.

Sjuksköterskans arbetsledande funktion

Att arbetsleda omvårdnaden är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar sitt ledarskap i omvårdnaden. Metoden är en empirisk studie, där en enkät lämnades ut till 89 sjuksköterskor på en klinik vid UMAS. Enkäten besvarades av 68 (76,4 %) sjuksköterskor, vilket betyder att bortfallet var litet och därmed ökar studiens tyngd. I resultatet visade det sig att svaren följer Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, dock kan vissa andra tendenser skönjas i vissa variabler..

Upplevelse av stöd från den psykiatriska vården till barn som har föräldrar med psykisk sjukdom : sett ur barns och vårdpersonals perspektiv

Barn påverkas av föräldrars psykiska sjukdom i form av oro, rädsla och skuld samt har en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vården är det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som även är föräldrar till minderåriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma dessa barn samt se till att de får adekvat hjälp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de får ifrån den psykiatriska vården samt beskriva vårdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har föräldrar med psykisk sjukdom och fjorton vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vården.

En pilotstudie för validering av den svenska versionen av CMPS-SF ? gradering av akut postoperativ smärta hos hund vid ortopedisk kirurgi och mjukdelskirurgi

One of many difficult issues in veterinary medicine is the assessment of an animal's experience of pain. As a licensed veterinary nurse in Sweden you are obligated by law to work by the concept of evidence based medicine. To achieve this the author of this study sees the need for standardized methods of pain assessment. A Swedish version of Short form of the Glasgow Composite Measure Pain Scale (CMPS-SF) has recently been translated and developed. Furthermore, a psychometric validation needs to be performed to ensure its validity and reliability.

Omvårdnadshandledning för distriktssköterskor

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Patienters upplevelser av det akuta omhändertagandet

Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient.

Hur patienter med typ-2 diabetes reflekterar kring egenvård och information kring egenvård gällande fotsår

AbstractThe aim of this study was to find out how patients with type-2 diabetes reflected on self-care and the information about selfcareactivites regarding diabetic footulcers.The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study included fourteen patients with type-2 diabetes and they had footulcers related to their disease. They were recruited from different health centres in two cities in the Middle Sweden. The patients were interviewed and the interviewes were transcribed and worked up with qualitative content analysis. The authors recived seven subcategories which were sorted into two categories; reflection regarding information about self-care and reflection regarding self-care.

Arbetsuppgifter och ledarskap hos en första linjens chef i kommunal äldremsorg : a single case study

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.

<- Föregående sida 54 Nästa sida ->