Sök:

Sökresultat:

33 Uppsatser om Provkroppar - Sida 1 av 3

Dentala kompositmaterials inverkan på närliggande celler.

Inledning Implantatbehandlingar har blivit allt vanligare och material som associeras med implantat är oftast dentalt titan och dentala keramer. Även kompositmaterial förknippas ibland med implantat. Det är inte helt ovanligt att kompositmaterial förekommer vid submukösa implantatbehandlingar och få studier är hittills gjorda på kompositmaterials cytotoxiska påverkan på omkringliggande vävnad. Material och metod Sammanlagt tillverkades 24 stycken Provkroppar till studien av två kompositmaterial (Crea.lign och SinfonyTM) och ett fältspatsporslin (Noritake). Tre Provkroppar av varje material ytanalyserades med hjälp av optisk interferometri.

Hållfasthet på lagat protesbasmaterial. Termoplast och varmpolymeriserad PMMA lagat med olika material och tekniker.

Syfte och nollhypotes: Syftet med föreliggande studie är att testa hållfastheten hos lagat varmpolymeriserad PMMA och termoplast med och utan monomervätning av ytorna som sammanfogas. Samt jämföra termoplast lagad med kallpolymeriserad PMMA och termoplast lagad med tillhörande lagningsmaterial. Nollhypotesen är att det inte finns en signifikant skillnad mellan material och tekniker. Material och metod: 30 stycken Provkroppar i varmpolymeriserad PMMA och 40 stycken Provkroppar i termoplast tillverkades. Varje grupp bestod utav 10 Provkroppar.

Polypropylenfibrers funktion i betong vid brand

Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med själva betongens brandspjälkning som fenomen, men även teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjälkning. Spjälkning, generellt sett, kan man definiera som våldsam eller icke våldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. Spjälkningens storlek kan variera, ifrån lätt avflagning på ytan till progressiv spjälkning som går förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet är i dagsläget ännu inte fullständigt förklarat. Forskning inom området pågar och i dagsläget har man i huvudsak två teorier angående spjälkningen.

Utvärdering av ett nyutvecklat samverkansbjälklag och dess utvecklingspotential

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt.

Förstärkta strävor i trätakstolar för ökad tryckkapacitet : En laborativ undersökning

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka Provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

Förstärkta strävor i trätakstolar för ökad tryckkapacitet : En laborativ undersökning

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka Provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

Brotthållfasthet hos helkeramiska (Y-TZP) implantatunderstödda singelkronor; cementerade kronor jämfört med skruvade.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hållfasthetsskillnader för yttriumstabiliserade tetragonala zirkoniumdioxid-distanser (Y-TZP) vid cementering kontra skruvretinering av zirkoniakronor. Material och metod Tjugotvå överkonstruktioner fastsatta på fixturer delades upp i två grupper. En grupp bestod av cementerade zirkoniakronor på en zirkoniadistans. Den andra gruppen bestod av skruvretinerade zirkoniakronor direkt på fixturnivå. Samtliga kronor som vanligtvis skulle genomgått porslinspåbränning fick genomgå bränningsprogram i en porslinsugn.

Betongbalkar förstärkta med kolfiberkomposit: en studie av
böjkapacitet i kallt klimat

I Sverige, så väl som i övriga världen, är samhället under ständig förändring. Detta innebär inte bara nya villkor för en innevånare i samhället, utan kraven som ställs på de konstruktioner som människan uppfört förändras ständigt. Även oförutsedda händelser såsom naturkatastrofer eller terrorism kan kräva en förändring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bära en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras på olika sätt.

Glas som stabiliserande skiva

Glasets användningsområde har ökat och ökar fortfarande idag. Syftet med examensarbetet är att utreda om glas kan användas som stabiliserande skiva i höga bostadshus. Detta görs genom att bestämma skjuvhållfastheten för glas samt ta fram och testa en lämplig infästning som kan överföra förekommande skjuvkrafter. Materialet glas är i sig en trögflytande vätska som har ett linjärelastiskt beteende fram till dess att brott sker. Brottet sker snabbt och glaset uppvisar ett sprött beteende.

Undvikande av sprickor i industrigolv: Metodutveckling

Ett välkänt problem inom betongkonstruktioner, såsom industrigolv, är temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas på rätt sätt, kan medföra kostsamma reparationer och innebära reducerad beständighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst på ett bättre sätt och därigenom kunna undvikas. Dessa måste kombineras på rätt sätt då dagens sprickanalyser ofta är väldigt osäkra eftersom just de ingående yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att beräkna sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.

Experimentell undersökning av provkroppar för trälimfogar

This thesis engages the topic of test methods for wood adhesives. Two test methods were evaluated, EN 302-1, a European standard, and ASTM D905, an American standard. The total amount of specimens manufactured and tested was more than 500. The adhesive bonds were tested in shear with an increasing load on the specimen until failure.The adhesives used were epoxy-resin, phenol-resorcinol-formaldehyde and a 2-K polyurethane. The test programme included five different types of intentional errors per method, in order to investigate the sensitivity of the test methods.

Böjhållfasthet och styvhet hos sågat virke av asp

Med ekonomiskt stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling skall ett lövträprojekt bedrivas under två års tid vid Institutionen för teknik och design på Växjö Universitet. Detta examensarbete ingår som en del av lövträprojektet, där böjhållfasthetsvärden och elasticitetsmoduler för asp tagits fram.Virket har hållfasthetssorterats visuellt dels efter nordiska T-virkesstandarden INSTA 142, men även efter den brittiska standarden BS 4978-1996. Dessutom har en maskinell hållfasthetssortering av Provkropparna genomförts i en böjprovningsmaskin av fabrikatet Cook-Bolinder. För vidare analyser av Provkropparna har de körts i en WoodEye skanner som är en maskinell sorterings- och bildinläsningsapparat för sågat och hyvlat virke.För att bestämma aspens elasticitetsmoduler och böjhållfasthet användes en böjprovningsmaskin av fabrikatet Alwetron. Global och lokal elasticitetsmodul har beräknats utifrån uppmätt nedböjning enligt den Europeiska standarden prEN 408:2003, därefter belastades provkroppen till brott för att få fram böjhållfastheten.

Konsumentbeteendet på spelapplikationsmarknaden - En studie om japanska och svenska konsumenter

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Integration av PTFE-fibrer vid garnspinning

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Inverkan av fukthärdning och relativ fuktighet på
sprutbetongens krympning

Efterbehandling på sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen.

1 Nästa sida ->