Sök:

Sökresultat:

4399 Uppsatser om Prova-pć-plats - Sida 32 av 294

Kvinnors hanteringsstrategier vid fibromyalgi: en litteraturstudie

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar individen och kan medföra problem i det dagliga livet. FörmÄgan att acceptera och hantera sin sjukdom i dagligt liv kan variera avsevÀrt mellan olika mÀnniskor. Följaktligen Àr behovet av omvÄrdnad individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors hanteringsstrategier vid fibromyalgi. Med hanteringsstrategi avsÄgs i denna studie en handling eller tanke med mÄlet att uppnÄ lindring eller ökad livskvalitet.

En utvÀrdering av tillförlitligheten av den information som ambulansen fÄr vid ett larm.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen fÄr frÄn sjukvÄrdens larmcentral. FrÄgestÀllningen Àr i vilken utstrÀckning utalarmeringsinformationen stÀmmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar vÀl framme pÄ plats hos patienten.Metod: I denna studie anvÀndes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de tvÄ variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstÄnd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm.Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstÄnd pÄ plats visar en hög grad av överensstÀmmelse, kappa koefficienten 0.78. Det Àr enbart fem fall av sextiotvÄ, cirka 8 % som avviker utan nÄgon rimlig förklaring, det kan dÀrav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden nÀr den intervjuande sjuksköterskan fÄr ett larm med en medvetandepÄverkad patient vid utalarmeringen.Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen fÄr frÄn sjukvÄrdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1.

Biologisk mÄngfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek : En studie om hur barns lek kan utvecklas

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilken syn har pedagogerna pÄ lek, hur pedagogerna kan bidra och förhÄlla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön sÄ att den inspirerar till lek.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. DÀrefter har vi observerat deras bidrag och förhÄllningssÀtt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har Àven gjort litteraturstudier för att fÄ fram en sÄ bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Friluftsliv i skolorna i en kommun i norra Sverige

Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Man lÀser som man lÀra: : En studie om anvÀndandet och betydelsen av skönlitteratur inom engelskundervisningen pÄ gymnasieskolan

Denna studie har syftat till att fÄ mer kunskap om anvÀndningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att fÄ mer förstÄelse för nÄgra gymnasielÀrares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen Àr en intervjustudie dÀr nÄgra lÀrares personliga Äsikter och stÄndpunkter i Àmnet uppfÄngats och analyserats utifrÄn den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas.De slutsatser som dragits under studiens gÄng Àr bland annat att lÀrarna verkar styras in i ett mönster i sin anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvÀgagÄngssÀtt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterÀra uppgifterna som faktiskt anvÀnds inte uppmuntrar eleverna till lÀsning. LÀrarna i studien har inte har mÀrkt av nÄgon trendmÀssig nedgÄng i lÀsförstÄelse bland eleverna. DÀremot har de upplevt att eleverna visar tecken pÄ att vara allt mer negativt instÀllda till skönlitteratur bÄde i skolan och i allmÀnhet.Samtidigt som lÀsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bÀsta sÀtten för att som elev utvecklas i sitt andrasprÄk sÄ finns det en del försvÄrande faktorer bakom anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen.

PÄvel Snickares grÀnd : ett gestaltningsförslag

VÄr bild av centrala Uppsala som en stad med brist pÄ vÀxtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. PÄvel Snickares grÀnd Àr en centralt belÀgen plats som lÀnge saknat funktion. Platsen Àr idag under ombyggnad. I och med att det gamla RÄdhuset har byggts om till en galleria fungerar grÀnden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en vÀxtfattig torgyta.

Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Veteranbilar som fascination : Historiebrukets yttringar i praktiken

I denna uppsats har jag undersökt vad unga mÀnniskors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material bestÄr av intervjuer gjorda med mÀnniskor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrÄn Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger pÄ nÄgra hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgÄs med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa mÀnniskor en chans att bli nÄgon, vara nÄgon samt fÄ vara nÄgon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nÀmnare. Rörande dessa mÀnniskors medvetenhet kring historia har jag antagit att mÄnga Àr medvetna men att det Àven finns de som inte Àr det.

?PÄ fritids gör man det man vill, pÄ skolan arbetar man.? : En undersökning om barns syn pÄ lÀrande i en formell kontra informell kontext

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lÀrande som generellt begrepp men ocksÄ i förhÄllande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att anvÀnda fritidshemmet som den plats som stÄr för en informell kontext och skolan som den plats som stÄr för den formella kontexten. Detta pÄ grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 12 elever i Ärskurs tre. Studiens resultat visar att lÀrande som begrepp Àr starkt förknippat med skolans vÀrld och den formella kontexten.

En plats för hÀlsa : VÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

Seriemördare i fiktionen : Jeffrey Dahmer som karaktÀr hos Lotta Lotass och Joyce Carol Oates

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer.

Modellbygge :

Under den första delen av utbildningen har vi redovisat vÄra arbeten via illustrationsplaner. Illustrationsplanen fyller ofta sitt syfte och kan pÄ ett bra sÀtt visa hur man vill förÀndra en plats. Den tvÄ dimensionella planen visar dock aldrig hur platsen upplevs frÄn marken. Det Àr lÀtt att glömma bort den rumsliga aspekten och hur platsen uppfattas av de mÀnniskor som besöker den. Kan modellen hjÀlpa till att öka förstÄelsen för platsen?.

Upplevelser av akupunktur hos kvinnor med migrÀn

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av akupunktur hos personer med migrÀn. Studien baseras pÄ narrativa intervjuer med 10 kvinnor i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?lindrar smÀrta och besvÀr i kroppen?, ?att fÄ tillbaka livslusten?, ?att fÄ ökad kÀnslomÀssig styrka?, ?upplevelser under akupunkturbehandling varierar?.

Formellt och informellt lÀrande och dess inverkan pÄ sprÄkutvecklingen : En studie om hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhÀllet. I takt med att samhÀllet förÀndras har ocksÄ elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till sprÄklÀrare observerat att kunskapsnivÄn inom Àmnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien Àr dÀrför att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs nio anser att de lÀr sig engelska bÀst och hur formellt och informellt lÀrande pÄverkar deras sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet och studiens frÄgor har vi anvÀnt oss bÄde av en kvantitativ metod i form av en enkÀt med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->