Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares bedömning i ämnet musik i årskurs 6 i relation till kursplanens mål för musikämnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för årskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som är vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras också varierade perspektiv på begreppet kunskap, vilket är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som använts i undersökningen är den kvalitativa intervjun, och fyra i nuläget aktiva musiklärare i årskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Att matematikundervisningen oftast utgår från en lärobok medför bland annat att många elever har svårt att vardagsanknyta matematiken och därför har svårt att finna mening med den. Genom att läraren variera undervisningen med bland annat problemlösning ställs eleverna inför utmaningar. De får då chans att använda sitt sunda förnuft och logiska tänkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lärarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lärarstudenters förhållningssätt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) på Lärarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade på att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning på Lärarutbildningen. De hade lärt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frågor man kan ställa vid problemlösning.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Den här studien genomfördes i Borlänge kommun på uppdrag av miljökontoret kommunen. Syftet med studien var att kontrollera kvaliteten på is och dryck från livsmedelsverksamheter ur ett mikrobiologiskt perspektiv. Det har tidigare genomförts liknande studier i andra kom-muner och de studier som författaren granskat har visat att en stor del av is från ismaskiner och vatten från dispensers och barpistoler inte är av tillfredsställande kvalitet. Därför var det intressant att undersöka hur den mikrobiologiska kvaliteten på is och dryck var i Borlänge kommun. För att undersöka detta togs det Prover på is från ismaskiner och på vatten, kolsyrat vatten samt läsk från dispensers och barpistoler. Analyser av Proverna gjordes av ALcontrol i Karl-stad och den analysmetod som användes var DVM002 som är ett mikrobiologiskt normalpa-ket som används för mikrobiologisk normalkontroll hos användare.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

För företag som arbetar med måttlistor och skisser och låter mönstret skapas på en fabrik kan det vara problematiskt att få plaggen att sitta som man vill. Speciellt svårt kan det vara med ärmhål, ärmkullar och halshål. Jag har arbetat med ett sådant företag för att ta fram en kappa och klänning från designskisser i sextiotalsstil med modern passform i storlekarna XS-XL. Moderniseringen innebär till exempel mer rörelsevidd, inte spetsig byst och längre ärmar. Till detta skapas plaggmåttlistor, materialspecifikationer och plaggdelsdokument för att plaggen ska vara färdigt för att produceras på fabrik.