Bakgrund: Mot bakgrund av ett ökat antal fall med prostatacancer på ett företag erbjöds alla anställda män över 40 år av arbetsgivaren att genomföra en PSA-Provtagning hos företagshälsovården i förebyggande syfte. Som företagsläkare är det otillfredsställande att ta beslut om åtgärder utifrån enbart Provresultat utan annan information, varför man beslöt att göra en studie av dem som hade erbjudits PSA-Prov.Syfte: PSA-screening är kontroversiellt även på global nivå. Syftet var att undersöka attityden till PSA-screening och speciellt klinisk undersökning vid Provtagning, informationsnivån om PSA hos de tillfrågade samt eventuella samband mellan attityd/informationsnivå och besvär/ärftlig belastning.Undersökt grupp: 48 män, alla över 40 år - på samma arbetsplats, där man misstänkte ökat antal fall med prostatacancer som tidigare hade fått erbjudande om PSA-test och uttryckt sig positivt om att delta i studien. Härav besvarade 37 enkäten, vilket var den slutliga gruppen för undersökningen. Metod: En enkät med 29 frågor om information och allmän attityd till PSA-screening, eventuellt genomförd PSA-Provtagning och/eller läkarundersökning samt eventuella vattenkastningsbesvär och hereditet för prostatacancer tillsändes undersökningsgruppen.Resultat: Drygt 2 år efter introduktionen av erbjudandet om PSA-screening för alla anställda på 40 år eller däröver, var en stor majoritet (89% enligt enkäten) fortsatt positiva till genomförandet av PSA-screening inom Företagshälsovården.

Examensarbetets övergripande syfte är att utreda på vilka sätt det är kvalitativa kunskapsskillnader mellan elever med höga och låga betyg i grundläggande matematikkurser på gymnasiet och hur lärare mäter kunskapen för att finna denna skillnad. Hur tolkas kunskapsmålen av lärare och hur går man tillväga för att avgöra på vilken nivå en elev befinner sig kunskapsmässigt? Hur gör lärare för att avgöra om alla elever oavsett kunskapsnivå har tillräckliga färdigheter i alla sju förmågorna som anges i ämnesplanen för matematik? Vid metodvalet vägdes framför allt tidsaspekten in utöver vilken metod som troddes ge bäst bidrag till examensarbetet. Två frågeformulär konstruerades som därefter mejlades till ett antal lärare. Det första frågeformuläret kan sägas vara en surveyundersökning då frågorna är exakt likadant formulerade till alla, men eftersom frågorna är öppna och inga statistiska principer för urvalet använts är formuläret mer åt det kvalitativa hållet.

I LKAB?s gruvor utgörs bergförstärkningen av bergbultning och betongsprutning. Sprutbetongen är armerad med stålfibrer. Eftersom den är magnetisk kan inte magnetseparatorena i verket separera den från malmen. Detta orsakar stora problem senare i förädlingskedjan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det sker återoxidation av krom på Vargön Alloys AB:s deponi. Stoftet, som deponeras, behandlas först med järn(II)sulfat för att reducera allt krom(VI), stoftet genereras vid produktionen av ferrokrom. Försök har utförts i liten skala i tankar som rymmer en kubikmeter material. Både vattenProver som har lakat genom tankarna och fasta Prover av stoft har analyserats. Arbetet har utförts genom att göra en litteraturstudie, samt att utföra försök i liten skala.

Då jag under min utbildning stött på buxbom som art och har trädgårdsdesign som inriktning så kändes det helt rätt att ta upp dessa häckar som ett strålande exempel på hållbar trädgårdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 då Linné genomförde sin berömda Skånska resa blev han så överväldigad att han skrev:Buxbomshäcken sågs här i trädgården så präktig, att jag aldrig sett den härligare, så vida jag någonsin rest, och kan han väl räknas för ett av Sveriges sällsamma ting, som giver det tydeligaste Prov av Skånes härliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltså i fyrkant, men mycket lång och var dessutan så tät, att icke den minsta öppning fanns därpå. Buxbomen kom troligtvis i början på 1500-talet till Norden och 100 år senare tros de första häckarna blivit planterade på godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renässansvindar som då blåste knöt samman växtmaterialet med den plats och det utryck som häckarna fick.Alla anläggningar av denna kaliber har på ett eller annat sätt stött på problemet med kostsam skötsel.

SammanfattningKonsten att skriva uppgiftsinstruktioner som alla, eller åtminstone de flesta, elever förstår drömmer många lärare om att behärska. Särskilt lärare som undervisar på distans med få eller inga möjligheter att följa upp elevens läsning med ett snabbt påföljande samtal om innehållet i den text eleven just läst. För hur går det till när elever läser och förstår uppgiftsinstruktioner? Påverkar dessutom elevens uppfattning om hur tydlig uppgiftsinstruktionen är, hur rolig, lätt eller intressant uppgiften verkar vara att genomföra; hur viktigt är det att en instruktion är   tydlig för hur uppgiften förstås eller uppfattas?Genom en empirisk, induktiv studie som följs upp av litteraturstudier för att förklara och tolka resultatet studeras här   tio gymnasieelevers läsning och förståelse av fyra uppgiftsinstruktioner från   kursen Svenska B. Tydlighet står i fokus.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling.

Säkerheten hos dagens bilar har ökat avsevärt de senaste åren. Med hjälp av extra och ultra höghållfasta stål har man kunnat göra deformationszoner som kan ta upp mycket energi. Vid en krock så sker en deformation i de energiupptagande zonerna. De energiupptagande delarna är integrerade i karossen så ett byte av dessa delar är mycket tidskrävande och dyrt. Därför är det önskvärt att kunna rikta den deformerade delen och bibehålla de mekaniska egenskaperna på detaljen.

Ett av de vanligaste fodermedlen hos jordbrukare i Kampala är drav, en biprodukt vid ölframställning. Hög efterfrågan, dyr transport samt dålig lagringskapacitet leder till att tillgången på drav begränsas. Ett sätt att lagra drav och således förbättra tillgängligheten är genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna.