Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av.Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna.Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning.Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser.

Fusobacterium necrophorum är en gramnegativ anaerob bakterie som grupperas i ss. necrophorum och ss. funduliforme. Fusobacterium necrophorum ss. funduliforme har på senare tid misstänkts kunna spela en roll vid vanligare svalginfektioner såsom halsfluss.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt.

Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik ?A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Forskning med hjälp av mikroskopi har med tiden ställt merspecialicerade krav på utrustning som används. Utrustningenhar blivit mer bättre men samtidigt också dyrare. Enhög kostnad innebär att avancerad mikroskopi inte kan användassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas på så sätt förberedas för framtidensforskning genom att använda gårdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan användasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvändas som komplement, eller möjligtvis ersättning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de två metodernaFLIP och FRAP.

SyfteVårt syfte är att undersöka vad matematiklärare i grundskolans senare år anser om betydelsen av det nationella matematikprovets påverkan när det gäller deras undervisningsplanering. För att få klarhet i syftet så innefattar undersökningen tre frågeställningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven påverkar lärarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sådan påverkan och hur elevernas matematiska förståelse påverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med åtta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt där frågorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lärarna undervisar samtliga på högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPå en öppen fråga om vad som påverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nämner ingen det nationella provet.

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare.

Forskning med hjälp av mikroskopi har med tiden ställt merspecialicerade krav på utrustning som används. Utrustningenhar blivit mer bättre men samtidigt också dyrare. Enhög kostnad innebär att avancerad mikroskopi inte kan användassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas på så sätt förberedas för framtidensforskning genom att använda gårdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan användasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvändas som komplement, eller möjligtvis ersättning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de två metodernaFLIP och FRAP.

Detta arbete har som titel ?Läraryrket nu & framåt? och glimtar om ett syfte att se vilka åsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lärare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frågorna ämnar låta läraren ge sina uppfattningar och åsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frågan behandlar deras syn på vad som krävs för yrkets utveckling.Metoden som använts i denna undersökning är av en kvalitativ art. Detta är ett sätt att försöka förstå hur olika företeelser och innebörder hänger ihop.